Nordens första sociala supermarket hjälper utsatta och miljön

Att minska matsvinnet och samtidigt ge lättnad till ekonomiskt utsatta personer. Det är tanken bakom Matmissionen i Stockholm, Nordens första sociala supermarket. – Det finns en mänsklig värdighet i att själv välja och köpa sin mat, säger verksamhetsledaren Johan Rindevall när han jämför affären med brödköer.

Varierat. Ibland finns ett halv ton köttbullar, men bara tio gurkor i butiken. Matmissionen är beroende av företags donationer. Sirvan Sallar lägger fram varor.
STOCKHOLM "Våra grönsaker kan ha rynkor, vara mjuka eller fläckiga. De passar ju perfekt till tacos, soppa eller köttfärssås ändå."
Skyltar i snygg design anger tonen i Matmissionens butik i Veddesta i Järfälla strax norr om Stockholm. I hög grad är den som en vanlig mataffär, men samtidigt ska den som handlar här vara beredd på att frukten kan vara aningen skrynklig eller mjölet nära bäst före-datum eller kanske ha passerat det.
Sortimentet varierar från dag till dag. Mjölken håller till exempel på att ta slut medan det finns gott om nachos-chips när HBL besöker Matmissionen. Så är det eftersom varorna kommer hit från ett antal andra mataffärer och direkt från centrallager och tillverkare.
Satsning. Johan Rindevall är verksamhetsledare och butikschef för Matmissionen som välgörenhetsorganisationen Stadsmissionen har grundat tillsammans med butikskoncernen Axfood. Det samarbetet tillför erfarenhet och ger en professionell nivå som han bedömer som viktig. Kunderna ökar för varje vecka.
Brödet är kanske sådant som håller på att gå ut, färdigmaten en ny produkt som inte haft tänkt åtgång medan ketchupflaskorna kan ha stått på en lastpall som blivit defekt och som därför inte kan levereras till en vanlig butik. Därför får Matmissionen dem.
– Vi säljer bara sådant som annars hade slängts, säger verksamhetsledaren och butikschefen Johan Rindevall.
Butiken har också ett socialt syfte. Varorna säljs till ett kraftigt nedsatt pris.
– Vi erbjuder ekonomisk lättnad för personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Det betyder märkningen

Sista förbrukningsdag innebär att livsmedlet är olämpligt att äta efter det datumet. Det handlar om känsliga livsmedel som exempelvis fisk eller köttfärs.
Bäst före-datum är en rekommendation från tillverkaren. Produkter håller ofta längre än så, i synnerhet om de har förvarats rätt.

Medlemmar

De som har låga inkomster kan ansöka om medlemskap och får då handla för en tredjedel av ordinarie pris i Matmissionen-butiken – där det mesta redan är billigare än i vanliga mataffärer.
Medlemmar kan bland annat de bli som lever på försörjningsstöd (socialbidrag), sjukpenning, den svenska motsvarigheten till låg folkpension eller arbetslöshetsersättning på högst motsvarande 900 euro i månaden.
I Finland finns ingen social supermarket, däremot är matutdelningar som brödköer inte ovanliga. Stadsmissionen, som Matmissionen är en del av, har också måltidsserveringar. Rindevall säger att butikens målgrupp ändå är en annan: folk som har någon form av inkomster även om de är små.
– Den grundläggande värderingen hos oss är att det finns en mänsklig värdighet i att själv välja och köpa sin mat.

Stigmatiserande?

Matmissionen är öppen för vem som helst, men största delen som handlar är ändå medlemmar och ökningen av dem är nu snabb. Affären har funnits i Veddesta i någon månad efter att den första lokalen på andra sidan stan förstördes i vad som enligt polisen var en anlagd brand.
Låga priser. Maxgränsen för inköp är 25 euro i veckan för den som är medlem i Matmissionen. Det kan blir tre kassar mat säger Robert Taft. För en medlem kostar en flaska ketchup 5 kronor den dag HBL besöker Matmissionen, och 15 kronor för den som inte uppfyller kriterierna.
Maximalt får en medlem handla för 250 kronor, 25 euro, i veckan. Den summan räcker till mycket, säger Robert Taft som är en nöjd kund.
– Överraskande ofta har maten inte passerat bäst före-datum heller.
En kritik mot sociala supermarketar är ibland att de kan upplevas som utpekande, att de är till för fattiga.
– Eventuellt känner någon som så, men det ska man inte göra, säger Taft.
Johan Rindevall betonar att Matmissionen vinlägger sig om att vara en så vanlig butik som möjligt.

Matsvinn

400 miljoner kilo livsmedel slängs årligen bort i Finland i hela livsmedelskedjan. Matsvinnet utgör 10–15 procent av konsumtionen.
1,3 miljoner ton matavfall slängs per år i Sverige. I siffran ingår också icke ätbara produkter.
Per person uppgår matsvinnet från hushållen och handeln i både Sverige och Finland till cirka 45 kilo per år.

Företag vill donera

Hanna Faiza besöker Matmissionen för första gången tillsammans med sin man som är pensionär. Hon tycker att idén är bra, men säger att hon inte hittar så mycket som de är intresserade av – kanske också för att hon är noga med datummärkningen och ogillar att äta sådant som passerat bäst före, även om det inte innebär att en vara är otjänlig eller ens av sämre kvalitet.
– Jag hoppas att det kommer mer och mer till salu här.
Nu innehåller sortimentet i snitt tusen artiklar.
Kostnad. Matmissionen vill i så hög grad som möjligt vara som en vanlig affär för sina kunder. Nya intresserade leverantörer tar kontakt. Det kostar för dem att slänga bort mat, samtidigt som också kunder ifrågasätter varför till exempel bröd slängs bort.
Enligt Rindevall pågår diskussioner med fler leverantörer och många hör också själva av sig direkt till Matmissionen. För matbutiker och leverantörer kostar det att göra sig av med matsvinnet. Dessutom säger Rindevall att många upplever det som moraliskt tungt att slänga bort livsmedel som även om de inte går att sälja är fullt dugliga.
Målet är att få så mycket som möjligt direkt från centrallager och tillverkare. Det blir lätt arbetskrävande att samla upp från enskilda butiker och dessutom kommer livsmedlen då till Matmissionen senare i kedjan och som äldre.
Och drömmen är fler butiker, kanske som franchising.
Korrigering: Siffrorna över matsvinn i Finland och Sverige har förtydligats efter att artikeln först publicerades.
ANDRA LÄSER