Kapad EU-budget men coronastödet kvarstår i förslag inför toppmöte

Det nya budgetförslaget från den permanente rådsordföranden innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder euro är summan som Charles Michel har fastnat för.

– Jag vill ha ett bättre EU. Det är vår plikt gentemot alla EU-medborgare överallt, förklarar han på en presskonferens.

När det gäller lån och bidrag i EU-kommissionens coronastöd ändrar han som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån. Men han är tydlig med att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

Fast han vill bara kalla det för avgifter.

– Jag föreslår inte någon skatt, betonar Michel.

Skatter eller avgifter på EU-nivå ogillas skarpt av många länder.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna "rabatter" på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

En nyhet i förslagen är också en särskild brexitfond på fem miljarder euro, för att kunna hantera oförutsedda konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU.

Kompromissen ska stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

– Nu är det dags att agera. Nu är det dags att ta beslut. Jag hoppas att alla runt bordet kan ta steg mot en lösning, säger Michel.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommarafton. Då stod det klart att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Nu hoppas Michel "bygga broar" mellan de olika åsikterna runt förhandlingsbordet.

– Vårt mål är inte att bränna pengar. Det är att investera och reformera, säger rådsordföranden i Bryssel.

Finland var inte berett att godkänna det förra förslaget, och det nuvarande har alltså stora likheter med det. Finansminister Matti Vanhanen sade ändå på fredagen till Yle att kompromissförslaget inte ska ses som en besvikelse och att förhandlingarna väntar.

Statsminister Sanna Marin skriver på Twitter att mycket arbete ännu återstår och att balansen mellan lån och stöd måste vara bättre.