Österrikes "Wunderkind" försvarar regler – det gäller budgetdisciplin, och det gäller Dublinavtalet

Är han ”en konservativ Macron”, ”hårdhjärtad” eller en ”Wunderkind”? Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz har på kort tid stuckit ut hakan i EU-frågor.

Statsminister Juha Sipilä och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz.
De nämnda beskrivningarna av Kurz har förekommit i europeisk press sedan han vid 27 års ålder blev världens yngsta aktiva utrikesminister 2013. Nu är han den yngsta förbundskanslern Österrike haft vid 32 års ålder.
Epitetet "en konservativ Macron" handlar närmast om att också han vill röra om och väcka Europapolitiken, även om hans politiska profil är en annan.
Dagen efter USA:s mellanstatsval betonar han just aktivitet, vikten av att få folk ut och rösta, särskilt unga.
– En positiv sak i valet var att så många gick och röstade, särskilt unga och kvinnor, vilket ökat rösternas mångfald. Till exempel kom den första under 30-åringen in i representanthuset. För mig som är ung själv är det viktigt med en mångfald av röster, säger Kurz då han gör en avstickare från EPP-kongressen i Helsingfors för att träffa statsministern i Villa Bjälbo.
Statsminister Juha Sipilä och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz diskuterade bilaterala relationer och förhoppningar på avtalet efter brexit, bland annat.

"Regler ska följas"

Tidigare regerade Kurz parti ÖVP med socialdemokraterna, men sedan det senaste valet med högerpopulistiska frihetspartiet FPÖ. Också det har påverkat bilden.
Men Kurz sätter sig inte i någon fålla som bedömare viker för honom. Han har också kritiserat Ungern för brott mot rättsstatsprincipen, eftersom det är ett regelbrott. Men han betonar dialog.
Själv framställer han sin linje som väldigt enkel, då han träffar pressen i Helsingfors.
– Precis som Finlands statsminister anser jag att den regelbaserade värdegrunden är mycket viktig. Regler ska följas. EU är en union som baseras på värderingar och fungerar bara när man följer reglerna. Det gäller allt ifrån, säg, Dublinavtalet till den inre marknaden, säger Kurz.
Dublinavtalet är den regel som säger att asylansökningar ska behandlas i det land dit migranterna har kommit. Det här understryker Kurz två gånger. Han har sagt att det är bara att ”titta på en karta för att se att Österrike inte har några kustgränser. Det skulle kräva att man landar med fallskärm för att Österrike skulle kunna vara det första EU-land man kommer till”, med hänvisning till Dublinfördraget.
– Det är viktigt också med budgetregler, så det inte uppstår en utveckling som i Italien. Här vill jag gratulera Finlands regering för att Finland klarat krisen: Ni har gjort nedskärningar, och nu är ni på en tillväxtväg, budgeten är under disciplin. Det finns en del som har valt en annan rutt.
Ungerns premiärminister Viktor Òrban talade om migrationsfrågor med Sipilä, men stannade inte för att svara på frågor.

Fidesz kvar i EPP

Den dialog som Österrike hittat med ungerska premiärministern Viktor Órban handlar närmast om synen på bevakade gränser i Europa och försvara just Dublinfördraget istället för en flyktingfördelning.
Han har också förespråkat att hålla Órbans Fidesz kvar i EPP, i det konservativa lägret, och motiverat det med att han inte vill se det bildas någon separat gruppering i stället. Órban är med på EPP:s kongress i Helsingfors, där man står inför att godkänna ett program som ska lista partiets värderingar. Programmet har beskrivits som ett sätt att baxa in alla på en värdegrund utan att peka ut någon regering. Finländska Samlingspartiet har velat utvisa Fidesz ur EPP men det lär inte hända nu.
– Det ska finnas grundvärderingar som är i skick i Europa. Det spelar ingen roll om det sedan är Ungern, Rumänien, Malta, Grekland, Italien. Man ska följa rättsstat och demokrati, man ska följa Dublinfördraget, Maastrichtavtalet och många fler saker. Nu har rättsstatsprocessen inletts mot Ungern, säger Sebastian Kurz och hänvisar till den paragraf som i förlängningen kan frånta ett land rösträtten i EU.
– De österrikiska parlamentarikerna från mitt parti har stött det – men notera att det inte är en dom, utan det är inledningen på en dialog. Vi utreder vad som stämmer, och landet får en möjlighet att precisera sig.
Órban, som också besökte statsminister Sipilä på Villa Bjälbo strax före Sebastian Kurz, stannade inte för att träffa pressen utan lät sig bara fotograferas. Órban hade en tjugo minuters pratstund med Sipilä.

Vad framförde ni till Órban om rättstaten och migrationspolitiken?

– Jag är av samma åsikt som förbundskanslern, att värderingar ska försvaras. Rättsstaten är en allvarlig sak. I vårt samtal med Órban talade vi mest om invandring och migrationslösningarna, och som förbundskansler Kurz sade, är det viktigt att föra dialog och förstå varandras tankar. Vi förde en lång diskussion om hur de tänker om invandringen, säger Sipilä.

ANDRA LÄSER