Emojier lär dagisbarn tolka känslor

Helsingfors stad tog i augusti i användning nya principer för småbarnspedagogiken i stadens daghem. Den här uppgraderingen görs som en följd av den nya läroplanen som landets grundskolor har tillämpat i redan ett års tid.

För familjer med barn i svenska daghem i Helsingfors innebär det här bland annat att föräldrarna ska få vara delaktiga och utforma verksamheten, att barnen ska få lära sig att använda digitala hjälpmedel som kameror och lärplattor och framför allt att de ska få lära sig färdigheter som de behöver i ett allt mer digitalt samhälle.

– När vi tar in ny teknologi i undervisningen på daghem, som exempelvis lärplattor, sker det för att vi med hjälp av apparaten kan få ut mera av den verksamhet som vi annars också har, förklarar Pamela Malmsten, projektledare i medier och teknik, som har anställts för att hjälpa daghemspersonalen att komma i gång med digitaliseringen.

– Vi behöver inte underhålla barnen på våra daghem. Här får barnen inte sitta och spela mobilspel på lärplattorna, vi har inte ens laddat ned några appar för de passar sällan för det vi vill göra. Lärplattorna används som redskap för inlärning, säger dagvårdschef Nina Fabricius.

Personalen inom småbarnspedagogiken i Helsingfors har medvetet valt att kalla pekplattorna för lärplattor. Barnen får exempelvis ta dem med på utfärder i skogen för att fotografera djur eller insekter som de pratar om just då.

– Med hjälp av teknologin kan vi skapa helt nya läromiljöer. När en grupp barn pratar om myror kan vi med hjälp av en projektor belysa en hel vägg med ett foto av en myrstack och sedan får barnen krypa omkring och vara myror eller flytta runt på bilder av myror som de har pysslat, berättar Malmsten.

Om vi tar en titt på de förnyade grunderna för småbarnspedagogiken, så finns där en rad kompetenser som barnen har rätt att lära sig under åren på daghem. Det handlar om förmågan att tänka självständigt, lära sig nya saker, kommunicera med omgivningen och något så alldagligt som vardagskompetens. Daghemsföreståndare Dan Engström vid daghemmet Pilten på Degerö i Helsingfors prioriterar det svenska språket högt. 80 procent av barnen kommer från tvåspråkiga hem, men det är ingalunda bara svenska och finska som gäller, barnen här representerar mellan åtta och tio olika språkgrupper.

– Det finns inga krav på vad barnen måste lära sig i daghemmet, men vi har klara målsättningar och vardagskompetensen är viktig. Här får barnen lära sig att läsa av olika situationer och känslolägen, förstå varför kompisar kan reagera olika och framför allt hur de ska reda upp konflikter när sådana uppstår, säger Engström.

Just att tolka sina egna eller kompisars känslor kan vara svårt för barn och här tar pedagogerna hjälp av symboler kända från den digitala världen för att göra känslorna lättare att behandla.

– Vi använder bilder av emojier för att sätta ord på olika känslor, med hjälp av glada och ledsna ansikten kan barnen hantera känslor som de annars inte kan beskriva. I grupp kan barnen också fundera hur det känns om man får en bild av ett surt ansikte eller en bajshög. En del barn tycker att allt som har med kacka att göra är väldigt roligt, medan andra blir ledsna över en sådan bild, säger Malmsten.

Trots satsning på nya metoder och fina ord som multilitteracitet och digital kompetens ska daghemmen också i framtiden erbjuda god barnomsorg så att föräldrarna tryggt kan lämna sina barn där under arbetsdagen.

– När vi frågar barnens föräldrar vad de tycker är viktigast under dagisdagen nämner de utevistelser och tillräckligt mycket tid för fri lek. Det satsar vi också på, men samtidigt följer vi husets egen verksamhetsplan, där vi försöker få in mycket rörelse, bordssamtal kring lunchen, utfärder till närliggande parker och förstås också konflikthantering. Utöver det här använder vi lärplattor som redskap, exempelvis för att fotografera vad vi har gjort en viss dag, säger Engström.

– Vi använder inte tekniken som tidsfördriv, men vi ska trots allt förbereda barnen för det samhälle som de växer upp i och där är mobila apparater en stor del av verkligheten. Därför kan vi inte utelämna den biten helt från daghemmen, utan vi behöver prata om vilka slags bilder det är okej att ta och dela vidare, säger Nina Fabricius.