Elever kan bete sig – av fri vilja

Vem har rätt att bestämma under vilka sånger man ska stå, på en tillställning dit man inte själv valt att komma?

Till Eva Sundgren (HBL 4.11) och alla andra som på Facebook frågade sig om det är för mycket begärt att be skolungdomar sitta stilla i 60 minuter utan mobiltelefonen: Nej, det är det inte. Men kanske är det för mycket begärt att be dem göra det under en konsert på skoltid dit de inte gått av fri vilja.

Frågan tillbaka blir: Är det för mycket begärt att en vuxen människa inte jämför elever och studerande med svin när ungas värderingar och uppfattning om ett gott beteende går i kors med hur man själv ser på saken?

Elever och studerande är intresserade av kultur. Elever och studerande kan bete sig, respektera andra människor och ta varandra och andra i beaktande. Att ha på sig mössa inomhus gör ingen till ett svin, inte heller att av ointresse för en programpunkt i stället sysselsätta sig själv med sin telefon.

Att kultur är en del av allmänbildningen är vi säkerligen många som tycker, liksom vi som vill se kulturutbud och utflykter som en del av skolvardagen. Men kultur ser också olika ut, och faller naturligt nog olika personer i smaken. Det finns nästan inga etikettsregler som följt med oss sedan urminnestider, traditioner förändras.

Om mössan inte är i vägen för den som sitter bakom, varför är det ett problem att den är på? Varför kan inte telefonen integreras som en naturlig del av att avnjuta kultur? Varför kan man inte njuta av en konsert nersjunken i stolen? Och vem har rätt att bestämma under vilka sånger man ska stå, på en tillställning dit man som sagt inte själv valt att komma?

Det finns redan teater och musikuppföranden med unga som målgrupp, men dessa erbjuds inte alltför ofta dagtid eller gratis för studerande och skolpersonal. Det är synd. Om vi verkligen vill att unga ska få känna sig delaktiga i kulturlivet och få delta i den här allmänbildande aspekten behöver också kulturutbudet, och helt tydligt skolpersonalen, anpassa sig till århundradet och till den kultur som vår generation vill ta del av. Felet sitter inte i ungas beteende, utan i samhällets sätt att rangordna beteende och intressen enligt ålderdomliga principer.

Mer ungdomskultur åt folket!