Expert till HBL: Turkietavtalet är juridiskt bindande

På tisdagen undertecknade Finland, Sverige och Turkiet ett avtal i Madrid där Turkiet går med på att stödja att Finland och Sverige ansluter sig till Nato. I utbyte ska Finland och Sverige visa solidaritet och samarbeta med Turkiet i bekämpningen mot terrorism. Samförståndsavtalet är undertecknat av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna).

HBL har ställt några frågor om samförståndsavtalet till Paolo Amorosa, universitetslektor i internationell rätt vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

– Avtalet är ett traktat i enlighet med Wienkonventionen om traktaträtten. Det spelar alltså ingen roll att avtalet endast är en sammanfattad redogörelse, juridiskt sett är det bindande, säger Amorosa.

Amorosa förklarar att språket och tonen i avtalet, i synnerhet verben, berättar att avtalet och innehållet har klara, rättsliga skyldigheter. Det här märks särskilt i punkt 8 i avtalet, där verb som: ska föra, ska adressera och ska utreda används.

Trots de klara juridiska formuleringarna om skyldigheterna tror Amorosa att avtalet i praktiken endast används för ett politiskt och diplomatiskt syfte.

– Implementeringen av avtalet kommer antagligen att fastställas senare genom politiska medel, eftersom ett så här kort avtal utelämnar många detaljer, säger han.

Det väsentliga enligt Amorosa är att Internationella domstolen inte gör en distinktion mellan olika typer av förpliktelser och avtal, vilket betyder att Finland och de andra parterna har en rättslig skyldighet att följa avtalet. Om parterna skulle bryta mot avtalet kan det medföra juridiska följder.

– Men det är högst osannolikt att Internationella domstolen skulle avgöra ett sådant fall, säger Amorosa och menar att ärendet antagligen diskuteras på politisk nivå.

– Avtalet verkar signalera en signifikant förändring av politiken mot PKK, säger Amorosa.

Men han tror inte att avtalet påverkar kurderna i Finland, eftersom det främst handlar om ett ställningstagande mot PKK.