EU-ja till kvoterade bolagsstyrelser

Tio år av oenighet är över. EU-länderna är nu överens om krav på könskvotering i storbolagens styrelser. Sverige är ett av de få länder som fortfarande säger nej. Motstånd mot kvoterna finns också i Finland.

EU:s jämställdhetskommissionär Helena Dalli säger att ett tydligt budskap nu har skickats om att talang inte har något med kön att göra. Arkivfoto.
Redan 2012 lade EU-kommissionen fram sitt förslag om att tvinga alla stora, börsnoterade bolag att införa mer jämställda styrelser, där båda könen ska vara representerade med minst 40 procent.
Allt fastnade dock snabbt i politiskt oenighet, inte minst på grund av Tyskland där de länge regerande kristdemokraterna i CDU sade nej till förslaget.
Efter att CDU lämnat den tyska regeringen och sedan även bland annat Danmark och Nederländerna svängt fanns på måndagen till sist en klar majoritet för ja.
– I dag skickar vi ett tydligt budskap om att talang och kunskaper inte har med könet att göra, säger EU:s jämställdhetskommissionär Helena Dalli.
Sverige och Polen är de enda länderna som sade nej till förslaget. Ungern och Slovakien valde att avstå från att ta ställning.
– Sverige anser att åtgärder för att förbättra jämlikheten i bolagsstyrelser inte bör skötas på EU-nivå och kan därför inte ge sitt stöd, säger biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S) inne på ministermötet.

För självreglering

I Finland har Centralhandelskammaren sagt nej med motiveringen att andelen kvinnor i de stora börsbolagens styrelsen kan ökas på frivillig väg.
Kvoteringen har ändå politiskt stöd och Finland är för den kvotering som EU-ländernas arbetsmarknadsministrar beslöt om då de samlades i Bryssel på måndagen.
– Om vi inför lagstadgade kvinnokvoter ökar kvinnornas styrelseplatser något. Men faran är att det tar uppmärksamheten från kvinnligt ledarskap som helhet, säger Ville Kajala, ledande expert på Centralhandelskammaren.
Enligt Kajala innebär måndagens beslut att det är troligt att kvoteringen går igenom i EU-parlamentet. Men det är möjligt att kravet på 40 procent kvinnor inte blir kategoriskt. Länder med en hög andel kvinnor i börsbolagens styrelser kan också slippa en del av de hårdaste kraven.
– Finland hör till de länder som har störst andel kvinnliga styrelsemedlemmar i börsbolagens styrelser, säger Kajala.
Han påpekar att en kvotering också kan leda till att en kvinnas karriär som ledare inom ett företag i stället byts ut mot en karriär som styrelseproffs. Det minskar isåfall ytterligare kvinnornas andel i börsbolagens ledningsgrupper.
Centralhandelskammaren har gjort en lista på fem skäl till att självreglering är bättre än lagstadgad kvotering. Det handlar bland annat om att företagen i Finland redan frivilligt valt in kvinnor i sina styrelser, och att kvoter begränsar ägarnas makt och slår ojämlikt bland företagen. Frågan är också om det finns tillräckligt med kvinnliga kandidater för att fylla alla kvoter.

Inte småföretag

Beslutet innebär att sedvanliga kompromissförhandlingar nu kan inledas med EU-parlamentet för att driva igenom direktivet.
Berörda utskott i parlamentet samlas senare i veckan för att förbereda sig – och sannolikt för att fräscha upp minnet en aning. Deras ja till förslaget kom nämligen redan i november 2013.
Enligt kommissionens ursprungsförslag ska kraven inte gälla för små- och medelstora företag, med färre än 250 anställda och en årsomsättning på max 50 miljoner euro.
Ville Kajala räknar med att andelen finländska börsbolag som inte berörs är väldigt liten.
ANDRA LÄSER