Analys: Konsten att leva invid en jätte

Finlands politiska underdånighet gentemot Ryssland har under 200 år ibland uppvägts av en stor ekonomisk självsäkerhet. Svårast har det varit att säga ”nej”.

Finlands paviljong vid världsutställningen i Paris år 1900 designad av Gesellius, Lindgren och Saarinen.
03.12.2022 07:00
Vladimir Putins krig mot Ukraina för med sig en märklig situation för Finlands del. I ett par hundra år har vårt lands ekonomi varit intimt sammankopplad med vår östra granne, med undantag för åren efter den ryska revolutionen och vår självständighet. Nu avslutas denna symbios. Det finns inget alternativ på grund av Putins grymma anfallskrig, men situationen är värd en historisk betraktelse.
Den ekonomiska symbiosen mellan jätten Ryssland och dvärgen Finland avvek från den politiska under 1800-talet. Politiskt innebar kopplingen till den stora grannen i öst ett förtryck från den starkares sida. Under storfurstendömets tid fick eliten dämpa frihetsivern hos folket för att undgå de hårda repressalier som exempelvis polackerna fick utstå för sina uppror. Men ekonomiskt innebar kopplingen till Ryssland 1809 att Finland fick tillgång till en stor marknad som våra förfäder lyckades utnyttja rätt väl.
Bristen på frihet var större på politikens och yttrandefrihetens område än på ekonomins och handelns.

ANDRA LÄSER