Klimatforskarna: Agera innan det är för sent – det vinner vi alla på

FN:s klimatpanel (IPCC) sammanfattar den samlade kunskapen om klimatförändringarna i en syntesrapport som understryker brådskan i att agera. IPCC kallar sin rapport ”en sista varning”. Budskapet av flera tusen sidor forskning kan kokas ned till en mening: ”Agera nu, annars är det för sent”.

– Alla länder och alla sektorer måste skala upp sina åtgärder snabbt. Vi behöver klimatåtgärder på alla fronter och med detsamma, säger FN:s generalsekreterare António Guterres när rapporten presenteras på en presskonferens i Schweiz.

IPCC:s ordförande Hoesung Lee säger att det finns gott om lösningar, men ont om tid.

– Vi promenerar fastän vi borde springa.

Rapporten visar att klimatförändringarna fortskrider snabbt. Det syns på många sätt och försämrar både naturens och människans välbefinnande. Och det beror på människan, säger IPCC.

Men fastän hela världen gjorde vad forskarna rekommenderar skulle uppvärmningen inte stanna av genast. Tvärtom väntas den accelerera ett tag framöver. Inte ens i bästa fall – om de globala utsläppen av växthusgaser kulminerade redan 2025 och började minska kraftigt kring 2030 – finns några realistiska utsikter för att vi ska hålla oss till Parisavtalets mål om högst 1,5 graders uppvärmning, utan att först gå över den tröskeln.

Det är för att klimatet svarar med fördröjning på förändrade halter av växthusgaser. Att vi låst in oss på en väg mot en minst 1,5 grader varmare värld än 1850–1900 är följden av att miljarder människor har bränt fossila bränslen och brukat jordens landyta och naturresurser ohållbart i över hundra år – trots att vi egentligen vetat bättre i flera decennier.

Detta påverkar redan lokala väderfenomen och naturmiljöer, och det kommer att försämra människans välbefinnande på många håll och drabba ekonomin på sikt. Men det betyder ändå inte att spelet är förlorat.

I dag ligger den globala medeltemperaturen 1,1 grader över medelnivån för 150 år sedan. Vi kommer sannolikt att gå över 1,5 grader redan på 2030-talet, men vad som händer längre fram kan vi fortfarande påverka.

– Det beror i hög grad på vilka åtgärder vi vidtar under här årtiondet, säger Hannele Korhonen, forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet, på en tillställning i Helsingfors.

Med nuvarande politik och åtgärder är vi på väg långt över 2 grader, vilket skulle öppna för miljöförstörelse och äventyrad livsmedelsförsörjning. Korhonen understryker att varje tiondels grad spelar en roll.

– 1,5 grader orsakar betydligt mindre mänskligt lidande än allt över det.

IPCC säger att det redan finns flertalet gångbara och effektiva åtgärder för att minska på utsläppen och anpassa sig till förändringarna.

– Klimatarbetet minskar på skador och lidande för människan och naturen, och ger flera andra fördelar. Rapporten understryker att det brådskar att vidta kraftigare åtgärder, men också att vi kan säkerställa en livsduglig och hållbar framtid för alla, säger Hoesung Lee.

IPCC:s mest hoppfulla scenarier beräknar att mycket resoluta och snabba åtgärder kan leda till att den globala medeltemperaturen åter börjar sjunka ned mot 1,5 grader i slutet av seklet efter att den gränsen först har sprängts. Men då måste avvecklingen av fossila bränslen påskyndas och avskogade områden beskogas.

Dessutom måste tekniken för att fånga upp koldioxid ur atmosfären skalas upp. Då ska man veta att den tekniken är småskalig i dag. I år sugs ungefär 1 miljon ton koldioxid upp direkt ur atmosfären. På sju år borde volymen 75-fattigas, enligt tankesmedjan World Resources Institute.

Den fossila energin måste avvecklas snabbare. Energieffektiviteten måste förbättras och vi måste bli bättre på att spara energi. Jord- och skogsbruk måste läggas om så att de tjänar miljömål och ekonomi på samma gång, visar forskningen.

IPCC-rapporterna visar att värmeböljor och hälsoproblem redan blir vanligare och att livsmedelstryggheten och tillgången till sötvatten äventyras. Folk tvingas migrera när väderfenomenen rubbas så att skördarna uteblir eller förstörs.

Klimatförändringarna orsakar också stora och oåterkalleliga skador på ekosystem, som människan är beroende av, inte minst i Arktis.

– Vetenskapens budskap är allvarligt, men vi får inte lamslås. Vi måste omsätta oron i handling. De senaste årens kriser har visat att människan och samhällena kan förändras snabbt. Det är nödvändigt för att hejda klimatförändringarna, och alla måste delta – staten, företagen, jordbrukarna, organisationerna och medborgarna, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Här kan hon stödja sig på IPCC:s bedömning att de risker som är förknippade med uppvärmningen är allvarligare än man tidigare beräknat. Konsekvenserna på lång sikt beräknas nu vara mångfalt svårare än vad vi kan se i dag, och över 3 miljarder människor lever i klimatsårbara förhållanden.

– Osäkerheten är mycket mindre i dag. För tio år sedan kunde vi mest spekulera kring klimatförändringarnas roll bekom en enskild väderextrem, men i dag har vi verktyg för att beräkna dess andel, säger Hannele Korhonen.

Alla länder måste göra sitt, men de rikaste och de som har släppt ut mest är både skyldiga och kapabla att driva omställningen. Och den måste bli rättvis, säger IPCC.

I Finland är det tuffast att minska utsläppen från trafiken och att se till att markanvändningen binder mer klart kol än den släpper ut.

– Det är nödvändigt att nästa regering tar fram ett räddningspaket för kolsänkan, säger Ohisalo.