Kommunerna måste hålla i slantarna trots rekordöverskott

Stödet innebär att många kommuner tillfälligt lyfts ur en urusel ekonomisk sits. 2019 visade 227 fastlandskommuner, det vill säga fler än två av tre, upp ett minusresultat. 2020 gick bara 27 kommuner back.

Var stöden överdimensionerade? Kanske, men krisen är ännu inte slut, säger kommunsektorns representanter.

I Lovisa har man i flera år kämpat med ekonomiska bekymmer. Till stor del beror det på en negativ befolkningsutveckling – på tio år har befolkningen krympt med fem procent, samtidigt som pensionärerna blir fler och barnen färre.

Staden hade ett flyttöverskott i fjol, men krymper trots det på grund av negativ naturlig befolkningsutveckling.

I fjol väntades ekonomin göra ett underskott på 3,7 miljoner, men tack vare coronastödet kom prognosen på skam. Enligt stadsdirektör Jan D. Oker-Blom kan staden visa upp en ännu större siffra i överskott.

– Ungefär hälften av överskottet består av coronastöd, resten beror på sparåtgärder, säger Oker-Blom.

Staden har gått åt alla sektorer, enligt stadsdirektören. Man har dragit ner på investeringarna, sänkt personalkostnaderna och minskat på marknadsförings- och evenemangsutgifter. Lovisa genomförde också tre rundor av samarbetsförhandlingar under året, där den sista omgången resulterade i att 20 årsverken försvinner.

– Alla borde nog förstå att vi inte har överdrivit eller gjort något mer än vi var tvungna till. Utan åtgärderna skulle vi inte ha gått på plus, utan nätt och jämnt kommit till noll. Om vi räknar ihop de fyra senaste årens resultat så har vi fortfarande ett underskott, säger Oker-Blom.

På ett allmänt plan anser han att coronastöden kan ses som en korrigering av den svåra situationen som kommunerna hade innan coronapandemin.

– Kommunsektorn har gått med underskott och haft det hårt länge. I och med pandemin riskerade ryggraden att brista.

Fyrtio kilometer österut, i Borgå, är situationen en helt annan. Staden gjorde ett knappt underskott 2019, men gick rejält på plus 2020. Samtidigt fortsatte befolkningen att växa, om än i maklig takt. Totalt fick staden dryga 24 miljoner av staten på grund av epidemin.

Borgå har gjort besparingar på fem miljoner i driftskostnader, samtidigt som skatteinkomsterna inte alls är lika påverkade som man hade kunnat tro, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Vi hade klarat oss bra utan stödet. Men för ett år sedan var situationen en helt annan. Vi tänkte att vi är tvungna att spara, nästan överallt. Jag tror alla inom kommunfältet är överraskade av hur stora stöden blev i slutändan.

Enligt Ujula kommer överskottet att reserveras för strategiska projekt som stärker stadens utveckling.

– Delvis används pengarna till att skaffa mark åt staden. Vi kommer också att föreslå att medel reserveras till Östbanan, alltså järnvägsdragningen från Helsingfors via Borgå österut.

Han påpekar att man inte kan bli slösaktig bara på grund av ett positivt år. Det gäller att se den större bilden.

– Det finns stora risker framöver. Vi vet inte hur läget blir i år, hur skatteinkomsterna utvecklas eller hur staten gör med kommande andelar. Det finns stora frågor som är helt öppna.

I fjol våras, då samhället i snabb takt stängdes ned, var oron och osäkerheten enorm. När sedan sommaren och hösten kom kunde ändå allt fler positiva tecken skönjas. Krisen hade inte blivit så djup som befarat.

Men trots det togs Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio på sängen av hur stora kommunernas överskott var.

– Det var en stor överraskning när de preliminära siffrorna kom i februari. De slog alla förväntningar, trots att vi redan hade sett att kommunernas kostnader hade minskat och att skatteintäkterna förblivit höga, säger Punakallio.

Det är inte uteslutande coronastöden som ligger till grund för det sammanlagda överskottet. Till viss del handlar det också om en teknisk detalj, nämligen förnyelsen av skattekortet 2019. Utan de här exceptionella engångsåtgärderna hade överskottet bara växt med 0,5 procent, enligt Kommunförbundets uträkning.

Men coronastöden var ändå massiva, säger Punakallio.

– De kom ju både genom statsandelar och via samfundsskatten. Vi hade inte heller trott att kostnaderna skulle vara så här låga. Många kommuner har en åldrande befolkning och vi har väntat oss att kostnaderna snabbt stiger. Det här kan vara lugnet före stormen, en stor räkning är på väg.

Eftersom coronastödet på tre miljarder betalas genom statsandelssystemet kan man inte göra en uppföljning av exakt vad kommunerna har använt pengarna till. Punakallios uppfattning är att de fördelats jämnt på kommunernas normala uppgifter, såsom skola och vård.

Med ett kommunalval på väg är hon orolig för att kommuner med svag ekonomisk bas inte tar itu med sina strukturella utmaningar.

– En typisk situation i små kommuner är att befolkningen åldras och att barnen är så få att de ibland inte räcker till hela årskurser. Samtidigt är de kommunala fastigheterna i dåligt skick och i behov av renovering. Men det är inte alltid lätt att fatta de svåra besluten, och samtidigt är det svårt att locka inflyttare utan service, säger Punakallio.

Också i Esbo var resultatet markant bättre än i fjol. Ekonomiplaneringsdirektör Pia Ojavuo påpekar ändå att överskottet är en bokföringsteknisk term som inte går ett i ett med det verkliga kassaflödet.

Det här är en poäng som inte alltid går hem hos de förtroendevalda, som inte nödvändigtvis är experter på offentliga finanser.

Esbo är Finlands mest skuldsatta kommun, och skuldsättningen fortsatte att öka under fjolåret. Staden har fått 50 000 nya invånare de senaste tio åren och närmar sig nu 300 000 totalt.

Det ställer höga krav på investeringar i skolnätverket och infrastrukturen.

– Av fjolårets investeringar täcktes 89 procent av skatte- och statsandelsinkomster och resten med lån, så vi har fortfarande arbete att göra. Man kan inte utveckla staden med lånade pengar för alltid. Men givetvis är resultatet bättre än om vi inte hade fått stöd.

Stadens målsättning är att stoppa skuldsättningen från och med 2025. Det återstår att se hur coronaepidemin inverkar på målet, säger Ojavuo. Hela stadskoncernens lånestock uppgår till cirka 4,3 miljarder euro.

Raseborg är ytterligare en av de städer med så dålig ekonomi att stämpeln som kriskommun kan bli verklighet om några år. Men med coronastödet blir det trots allt ett överskott på 10 miljoner i år.

På staden har man räknat med resultatet hade varit 6,3 miljoner sämre utan pandemi, med stödet inräknat.

– Stödet hjälper, men epidemin inverkar också på andra sätt, säger Jeanette Bäckström, ekonomidirektör i Raseborg.

– Det har varit inkomstbortfall vid simhallen och inom vården, men samtidigt har personalkostnaderna sjunkit.

Raseborg genomförde samarbetsförhandlingar under hösten, med resultatet att 60 årsverken försvinner. Enligt Bäckström har de strukturella utmaningarna inte försvunnit någonstans, trots överskottet.

Raseborg hade ett samlat underskott på 11,2 miljoner tidigare, och trots plusresultatet återstår ett underskott på 1,2 miljoner.

– Vi är fortfarande i riskzonen, vi är inte alls på det torra.

Hon påpekar också att det inte finns några gratisluncher – risken att statsandelarna krymper i framtiden är reell.

– Med facit i hand kan vi säga att regeringen var generös. Men det kommer en dag då staten ska betala sina lån, och då stramas det också åt i kommunerna.