Personaldimensioneringen inom äldrevården ska träda i kraft stegvis

Vårdardimensioneringen inom äldrevården föreslås höjas stegvis under tre år, för att nå upp till utlovade 0,7 vårdare per boende år 2023.Pengar saknas och hemvården riskerar bli lidande, kritiserar oppositionen.

Riksdagens social– och hälsovårdsutskott fick i måndags klart sitt betänkande om lagen om en personaldimensionering på 0,7 vårdare per boende i äldreomsorgens dygnetruntvård. Det är meningen att riksdagen ska godkänna lagen före sommaruppehållet.
Social– och hälsovårdsutskottet var tvunget att göra stora ändringar i lagförslaget i slutskedet för att det skulle uppfylla grundlagsutskottets krav.
Det ursprungliga förslaget innehöll kravet att det skulle finnas 0,7 vårdare per boende. Men eftersom det inte fanns finansiering för personalkostnaderna förkastade grundlagsutskottet förslaget.
Det nya förslaget innebär att kravet på antal vårdare och finansieringen kommer att öka stegvis. Kommunerna ska få ökad finansiering i proportion till den ökade personalmängden.
För att nå kravet på 0,7 vårdare per boende kommer det att behövas åtminstone 4 400 fler anställda inom äldrevården.
Förändringarna ökar omkostnaderna för personal från ungefär 100 miljoner till 250 miljoner.

Trappstegsmodell

Personaldimensioneringen träder i kraft stegvis under en övergångsperiod på tre år. Övergångsperioden lades till så att antalet vårdare och finansiering ska kunna garanteras. Kravet från och med oktober 2020 är att det ska finnas minst fem vårdare per tio klienter, det vill säga 0,5 vårdare per klient. 2021 ska antalet öka till 0,55, 2022 till 0,6 och i april 2023 ska lagen träda i kraft i sin helhet med en kvot på 0,7.
I uträkningen finns bara den personal som har vårdutbildning med. De som stöder arbetet genom städning, matlagning och tvätt räknas inte med.

Väckt kritik

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) sade under Sipiläs regeringsperiod att en bindande personaldimensionering skulle vara enkelt genomförbar. Socialdemokraterna hade förnyelsen av personaldimensioneringen inom äldrevården som vallöfte och den finns med i regeringsprogrammet.
Förslaget har kritiserats för att vara orealistisk på grund av de höga omkostnaderna och för att det redan nu råder brist på personal. Lönerna är låga och unga söker sig inte till äldrevården.
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) sitter med i social- och hälsovårdsutskottet. Hon säger att det finns utbildad personal, men att de jobbar med andra uppgifter och att man måste locka tillbaka dem till äldrevården.
– Jag är övertygad om att när personalen är större blir arbetet lättare. Det blir inte lika pressat för en person, jobbet blir mer trivsamt och man känner att man får något till stånd när man har tid att umgås med klienterna. Ledarskapet måste också bli bättre, där finns det stora brister på många instanser, menar Rehn-Kivi.
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) menar att man måste locka tillbaka personalen till äldreomsorgen.
– 100 miljoner är inte en så stor summa om man tittar på helheten av vårdkostnaderna i Finland. Jag tycker att vi ska satsa på de äldre. Vi har råd, säger Rehn-Kivi.
Riksdagen behandlade frågan i plenum på tisdagen. Oppositionens argument var att varken personal eller pengar finns och att det finns en stor risk att hemvården kommer att lida.
Riksdagsledamoten Timo Heinonen (Saml) menade att lagförslaget är dåligt berett.
– Det här lagförslaget är dåligt berett och kommer att svika boende på äldreboenden och inom hemvården. Svagheten är att pengar saknas, Marins regering har öronmärkt pengarna till annat, säger Heinonen.
Riksdagsledamoten Sari Sarkomaa (Saml) fortsätter på samma linje.
– Det här är som kejsarens nya kläder. De här omkostnaderna kommer att gå över på nästa regering. Det står ingenstans i förslaget varifrån de här hundra miljonerna ska tas. Det här kommer att påverka hemvården negativt, säger Sarkomaa.
Riksdagsledamöterna Arja Juvonen (Sannf) och Minna Reijonen (Sannf) sade att regeringen utan skam för över ansvaret på nästa regering och att det är de äldre som får vänta.
– Personaldimensioneringen på 0,7 borde tas i kraft redan i början av 2021, menade Juvonen och Reijonen.
Riksdagen röstar om lagförslaget på fredag.
ANDRA LÄSER