Satsningar på järnväg och utbildning, omfattande jour för Vasa centralsjukhus och höjda statsandelar till kommunerna – satsningarna på centrala frågor för Svenskfinland är tydliga i regeringens budgetproposition som riksdagen börjar behandla på tisdag.
– Jag tycker faktiskt att det är en jättebra budget ur ett finlandssvenskt och österbottniskt perspektiv, säger Joakim Strand (SFP), riksdagsledamot från Vasa.
Förutom miljonsatsningen för omfattande jour vid Vasa centralsjukhus och de omedelbara satsningarna på utbildningen på alla stadier, glädjer sig Strand åt att riksväg åtta mellan Vassor i Korsholm och Kärklax i Vörå kommer att förbättras för 11 miljoner euro.
Riksdagen ska godkänna budgeten i december
– Det är en jätteviktig satsning, liksom också de tre miljoner som vikts för planering av järnvägssträckan mellan Vasa och Seinäjoki.
Andra viktiga frågor för Österbotten är enligt Strand de extra anslagen för investeringar inom biogas och satsningarna på cirkulär ekonomi.
– Totalt 90 miljoner har reserverats för dem som i förtid vill satsa på att ersätta stenkol inom energiproduktionen. Det här är en viktig fråga för Vasa.
Dessutom vigs en liten men viktig, enligt Strand, summa för det finlandssvenska teckenspråket.
– Regeringen har kommit bra i gång. Utmaningen blir att sätta allt i verket och fortsätta ha högt tempo samt att få upp sysselsättningsgraden.
"Svenskan stärks av satsningen på kommunerna"
Riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) från Raseborg betonar vikten av att se på budgeten ur ett helhetsperspektiv.
– Till exempel miljardsatsningen på kommunernas stadsandelar är en fråga som berör också Svenskfinland. Om kommunernas ekonomi blir väldigt trängd påverkas också de språkliga aspekterna. Om kommunernas andrum däremot blir större växer också förutsättningen för att garantera service på båda nationalspråken.
Enligt Kvarnström handlar de finlandssvenska frågorna också indirekt om alla regionalpolitiska investeringar.
– Om en region mår bra gynnas också svenskan.
Som exempel nämner han satsningar på infrastruktur som riksväg åtta i Österbotten och elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan, som ska inledas nästa år.
– Så här långt är jag jättenöjd, resten handlar om att man ser till att saker och ting förverkligas.
Inte heller oppositionspolitikern, riksdagsledamot Peter Östman (KD), hittar något i budgeten att kritisera när det gäller rent finlandssvenska frågor.
– Jag är nöjd med budgeten, det som återstår att se är hur stort underskottet blir då budgeten i hög grad bygger på att höja sysselsättningsgraden.
Budgetanslaget för Folktinget höjs med cirka 35 procent, resurserna ökas med 200 000 euro och landar på 773 000 euro. Regeringen Sipilä sänkte Folktingets anslag från 675 000 till 575 000 euro. Folktingssekreterare Markus Österlund är mycket nöjd men säger att budgeten innehåller mycket som är bra för hela Svenskfinland.
– Regeringen har en aktiv språkpolitik där man vill se till att möjligheterna för svenska och finska är lika i Finland. Det räcker inte alltid med att följa språklagstiftningen när det brister i tillämpningen. I regeringsprogrammet står att man medvetet bör jobba med att se till att de språkliga rättigheterna omsätts också i praktiken, säger Österlund.
Enligt honom är det speciellt viktigt att jobba för att tillgodose de språkliga rättigheterna för personer i en utsatt position. Som exempel nämner han barnfamiljer, personer med en funktionsnedsättning och äldre personer.
Österlund märker en stor attitydförändring jämfört med regeringen Sipilä.
– Vi har blivit kontaktade i flera frågor kring förslag om att hitta konkreta lösningar när det gäller att trygga svensk service. Det finns ett förtroende för vårt arbete.
