Passagerarterminalen i Åbo hamn får rejäl ansiktslyftning – så ser det vinnande bidraget Origami ut

Det vinnande bidraget i hamnens arkitekttävling har tagits fram av arkitektbyrån PES-Arkkitehdit Oy, som också arbetat med passagerarterminalen på Busholmen i Helsingfors.

Passagerarterminalen Origami får sitt namn av byggnadens vinklar och syftar på den japanska konsten att vika papper.
Tallink Siljas femtioåriga terminal i Åbo hamn har snart gjort sitt. Det har också konceptet att dela terminal med konkurrenten Viking Line i samma hamn gjort. Om allt går enligt planerna ska de två rederierna ha en gemensam passagerarterminal i Åbo 2026.
Det första steget mot en sådan terminal togs i Åbo i Forum Marinum på tisdagen, då vinnaren i bolaget Åbo hamns arkitekttävling avgjordes. Den nya passagerarterminalen blir Åbo hamns, och kommer att användas av rederierna.
Bland de tre förslag som gick vidare från tävlingens första skede valde juryn arkitektbyrån PES-Arkkitehdit Oy:s bidrag Origami till vinnare. De två övriga finalbidragen var Fokka av JKMM Arkkitehdit och Aallonharja av Zaha Hadid Architects.
Det vinnande bidraget får sitt namn av arkitekturens sneda triangulära ytor. Projektchef Pekka Mäkelä säger att idén till passagerarterminalen föddes på ett organiskt sätt. Samspelet med havet, och respekten för slottsmiljön var viktig.
Tuomas Silvennoinen, Elena Breza, Simon Richardus, Pekka Mäkelä och Margarita Vodneva från PES-Arkkitehdit Oy koras som vinnare i Åbo hamns arkitekttävling. Näst längst till höger Ville Niinistö, styrelseordförande i Åbo hamn Ab och längst till högerkonsult Sanna Kronström.
PES-Arkkitehdit har tidigare jobbat med passagerarterminalen vid Helsingfors-Vanda flygplats och med terminalen på Busholmen i Helsingfors. Terminalen i Åbo hamn skiljer sig från dessa främst sett till passagerarmängden.
– Från terminalen på Busholmen avgår fartyg varje timme. I Åbo är trafiken till Stockholm koncentrerad till morgnar och kvällar. Det påverkar funktionaliteten, säger Mäkelä.
Arkitekten Eleanna Breza säger att ytterligare en skillnad mellan terminalerna i Helsingfors och Åbo är närvaron av ett historiskt landmärke. Arkitekterna ville göra en låg byggnad, som inte störde den unika miljön och som gav passagerare en fin utsikt mot Åbo slott och staden.

Därför valdes Origami

Det formella beslutet om vinnaren togs av bolaget Åbo hamns Ab:s styrelse. Styrelsen var enig med prisjuryn om vilket förslag som var bäst.
I prismotiveringen heter det att juryn tilltalades av Origamis exceptionella och uttrycksfulla arkitektur. Förslaget präglas av liv och rörelse, menar juryn, och arkitekturen är baserad på sneda triangulära ytor och på samspelet mellan stål, glas och aluminium.
PES-Arkkitehdit Oy:s förslag innehåller byggnadstekniska lösningar som är genomtänkta ur ett underhållsperspektiv. Som byggnadsmaterial har aluminium har en lång livstid.
Byggnaden är anpassningsbar och utrymmena är luftiga. Träväggen i entrén tillför värme i en omgivning präglad av glas, stål och aluminium. Stämningen i byggnaden blir lugnare ju högre upp man rör sig, och även havet syns bra. Terrasserna i anslutning till väntsalen har en fin utsikt mot Slottsudden, summerar juryn.
Ett avtal om huvud- och arkitektplanering kommer att ingås med den valda arkitektbyrån. Målet är att verksamheten i den nya passagerarterminalen ska komma igång i början av 2026.
Åbo hamn ägs av Åbo stad. Det aktuella projektet, Ferry Terminal Turku, är ett gemensamt projekt mellan Åbo Hamn, Tallink Silja och Viking Line för att utveckla passagerartrafiken. Projektet har fått CEF-medel från EU.
Källa: Åbo hamn Ab
Erik Söderholm, vd för Åbo hamn och ordförande för juryn som utsåg vinnaren, säger att medan det är viktigt att terminalen passar in i den omgivande miljön så är funktionaliteten det viktigaste.
– För mig som pragmatiker är det viktigt att terminalen fungerar och inte bara är vacker. Folk ska komma in och ut ur terminalen på ett smidigt sätt. Många av dem är ju ändå trötta efter en lång resa.
Förnyelsen av Åbo hamn har en totalbudget på 172 miljoner euro. Den nya terminalen utgör en fjärdedel av den kostnaden. Utöver terminalbygget ska också bägge rederiernas kajplatser förnyas, trailertrafiken ska styras om och hamnen ska digitaliseras.
Erik Söderholm säger att Åbo hamn står inför stora förändringar. Den nya passagerarterminalen är bara en del i förnyelsen.
Åbo stad har en tendens att överskrida budgeten i stora byggprojekt. Hur går det med det här?
– Det är Åbo stad. Det här är Åbo hamn. Vi har inte råd att överskrida budgeten. Vi räknar med att ha 3,5 miljoner passagerare varje år, och 10 000 långtradare varje månad. Med de intäkterna finansierar vi investeringen. Vi räknar med att det ska ta 20 år.
Under coronaåret 2020 sjönk antalet passagerare till 1 miljon. I fjol var de 1,4 miljoner och i år räknar hamnen med 2,5 miljoner passagerare.
Söderholm vill ändå se fler rederier använda hamnen. Samtal förs med hamnen i Gdynia i Polen och det finns intresserade rederier.
– Efterfrågan på frakt finns. Men det behövs passagerartrafik också, folk som åker till Polen och vidare till Europa. Där är pandemin fortfarande ett hot.
Ett hot är också kriget i Ukraina. Den nya terminalen är tänkt att stå klar 2026, men innan det måste rederiernas kajplatser förnyas.
– Vi behöver 15 kilometer stålrör för det och kriget i Ukraina ställer till det. Vi får offerter nästa vecka. Då är vi lite klokare vad gäller tidtabellen.
Passagerare som passerar genom terminalen får en vy mot Åbo slott.
ANDRA LÄSER