Starköl i matbutikerna – så påverkas finländarnas hälsa av nya alkohollagen

Efter reformen av alkohollagen för fyra år sedan har fler personer dött av alkoholrelaterade sjukdomar. En orsak är att starköl och spritbaserade dryckesblandningar får säljas i mataffärerna.

Reformen av alkohollagen har lett till att de som redan dricker mycket alkohol nu dricker mer, enligt Institutet för hälsa och välfärd.
Anna Svartströmanna.svartstrom@hbl.fi
30.11.2022 09:37 UPPDATERAD 30.11.2022 10:51
Den nya alkohollagen trädde i kraft 2018 och har påverkat finländares hälsa negativt, och ungas alkoholkonsumtion likaså.
Det slår Institutet för hälsa och välfärd fast i en rapport. Den har gjorts på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet som har velat ha en bedömning av effekterna av lagen.
Den nya lagen har beskrivits som en totalreform och innebar en hel del förändringar.
Det blev bland annat tillåtet att sälja drycker med en alkoholhalt på 5,5 procent i mataffärerna, mot en tidigare maxhalt på 4,7 procent. Samtidigt tilläts försäljning av spritbaserade dryckesblandningar i dagligvaruhandeln.
Från 2017 till 2019 ökade så också försäljningen av starköl med hela 600 procent och av dryckesblandningarna med drygt 500 procent.
I gengäld minskade förbrukningen av andra alkoholdrycker som är till salu i matbutikerna, i synnerhet mellanöl.

De som dricker mycket dricker mer

Efter reformen dog fler personer på grund av leversjukdomar orsakade av alkohol, ungefär 160 personer fler per år. Från året före reformen till i dag har ökningen varit 22 procent. Mellan 2017 och 2019 var ökningen 12 procent.
De som vårdas för leversjukdomar blev också fler.
Den totala årliga alkoholkonsumtionen ökade under reformens första år ändå med bara 0,1 liter per person till 10,1 liter. I den siffran ingår försäljningen inom detaljhandeln och på restauranger, näthandel samt resandeinförsel.
Det här kan ses som något motstridigt.
”Efter lagreformen ökade alkoholdödligheten mer än alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå. Detta tyder på att de som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter”, förklarar Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd, i ett pressmeddelande.
Institutet för hälsa och välfärd beaktar med hjälp av en statistisk modell också andra faktorer som kan ha påverkat alkoholförbrukningen. Då räknar institutet med att konsumtionen reformen ledde till en ökning med cirka 3 procent.
Alkoholskatterna höjdes samma år, 2018, och det brukar i allmänhet minska konsumtionen. Den här gången gick det ändå annorlunda och förbrukningen ökade, lyfter Mäkelä fram.
Året efter sjönk konsumtionen. Då märktes skatteeffekten men också coronapandemin.
Sedan 2007 har alkohol förbrukningen på längre sikt minskat i Finland.

Få konkurrerar med starkölspris

Effekterna av lagen på konsumtionen kunde ha varit större. Priskonkurrensen blev nämligen mindre än förväntningarna i förväg.  Starköl säljs numera nästan enbart i mataffärerna, men priskonkurrensen är klart mindre än vad gäller mellanöl.
I och med reformen öppnades 3,2 procent av Alkos försäljning för konkurrens. Att avveckla monopolställningen mer kan öka de skadliga effekterna mer, varnar institutet.

Flickor dricker mer

Alkohollagen har enligt Institutet för hälsa och välfärd påverkat ungdomar. Trenden bland minderåriga att bli nyktrare avstannade mellan 2017 och 2019. Efter det har utvecklingen varit positiv, men det finns enligt institutet ”tecken på att den sjunkande trenden att dricka sig berusad har avstannat hos en del unga.”
Alkoholkonsumtionen bland flickor i åldern 15–16 år har ökat, vilket forskarna tror beror på att de börjat dricka med dryckesblandningar.
Läs också: Forskare: Finskt alkoholförslag går emot nordisk tradition

ANDRA LÄSER