Allt fler skjuter upp bildandet av familj

Finlands nativitet fortsätter att dala, rapporterar Befolkningsförbundet i årets Familjebarometer. Det totala fruktsamhetstalet, alltså antalet barn som en kvinna beräknas föda under sin livstid, var 1,57 i fjol. Siffran har sjunkit för sjunde året i rad.

Samtidigt blir förstföderskorna allt äldre. För 50 år sedan födde kvinnor i medeltal sitt första barn när de var 23 år gamla, och i dag som 29-åringar. Den genomsnittliga åldern då män blir pappor ligger på 31,5.

Befolkningsförbundet har försökt kartlägga orsakerna i den senaste Familjebarometern. I den framkommer en stereotypisk uppfattning av familjelivet, ojämställdhet mellan föräldrarna och biologisk okunskap.

I tidigare barometrar har kvinnor ofta uppgett avsaknaden av en potentiell pappa som huvudorsaken till att skjuta upp bildandet av familj, men i den senaste undersökningen är det andra orsaker som dominerar.

Studieåren, ställningen på arbetsmarknaden och ungdomskulturen skjuter på skaffandet av barn. Många finländare får barn senare än vad de upplever som optimalt, vilket i synnerhet gäller de högutbildade. De flesta vill skaffa barn först när livsstilen och parrelationen är stabil, studierna är avslutade och de har några års arbetserfarenhet på nacken. Många vill skaffa barnen inom en kort period för att få småbarnsåren snabbt undanstökade.

– Det innebär att uppfostran av flera småbarn kulminerar samtidigt som arbetslivets mest utmanande år. Det är ett recept för ett stressigt familjeliv, konstaterar Anna Rotkirch, som en av barometerns författare och direktör för Befolkningsförbundets institut för befolkningsforskning.

Nidbilden av att föräldraskapet bara går ut på att jonglerandet karriär, familj och flera småbarn avskräcker därför många från att bilda familj. Barnlösa unga vuxna ser i allmänhet få fördelar med småbarnslivet, i synnerhet om de inte har en naturlig kontakt med barn i sin vardag.

En vanlig farhåga är att föräldraskap leder till stagnation och lägre levnadsstandard. Ett annat skräckscenario är att föräldraskapet och hushållets ansvar inte fördelas jämlikt. Kvinnorna funderar på hur länge de kan vara familjelediga, medan männen konstaterade att de inte kan jobba så mycket över när de blir pappor.

– I synnerhet kvinnor under 30 prioriterar mycket annat framför föräldraskapet, säger Rotkirch.

Det blir ett val mellan ett barnlöst liv på resande fot som livsnjutare, eller att gå med i skaran av realisationsjagande familjer i myskläder. Trots det är det ovanligt att helt och hållet vilja avstå från barnfamiljslivet. För några år sedan trodde forskarna att frivillig barnlöshet höll på att bli en livsstil i Finland, vilket den här barometern förkastar. De flesta vill bilda familj, men först senare.

Enligt Rotkirch beror den sjunkande nativiteten också på att vissa vaknar upp för sent. Kvinnans fertilitet försämras ofta redan från 25 års ålder, men skillnader individer emellan är stora.

– Hälften av de finländska männen känner inte till hur åldern påverkar kvinnans fertilitet, säger Rotkirch.

Befolkningsförbundet hoppas på att en del unga förnyar sina föråldrade inställningar till föräldraskapet. Föräldrar som skaffar barn borde inte behöva lida ekonomiskt.

– Vårt hundraåriga Finland behöver exempel på glada föräldrar och ett lyckat familjeliv. Det är viktigt att erbjuda dem som funderar på att bilda familj insikten om att var och ens väg till föräldraskapet är individuell och personlig. Familjernas mångfald är en rikedom, poängterar Rotkirch.