Paavo Lipponen: EU:s framtid är den största utmaningen för Finland

03.05.2022 19:19
Processen kring ett Natomedlemskap och anpassningen kräver en stor ansträngning då Finland söker sin roll i försvarsalliansen. Vi kan själva bestämma detaljerna i vår status, som till exempel stationeringen av kärnvapen eller Natotrupper i Finland.
Viktigast blir att förstärka vårt eget försvar. Det har vi gjort systematiskt under tre decennier från Hornet-anskaffningen till den stora försvarsreformen 1997–2001 till fullt deltagande i Natos Partnerskap för fred. Regeringarna 1995–2003 lämnade som sitt arv klart ökande försvarsutgifter.
Natobeslutet är nödvändigt och historiskt, men att framställa det som Finlands anslutning till väst är överdrivet. Finland blev västligt genom att bli en del av Sverige. Under den ryska perioden blev Finland en av den västliga demokratins föregångare. Efterkrigstiden är en berättelse av progressiv integration i västliga, främst ekonomiska organisationer, och slutade i EU-medlemskap. Vi kom inte ur kylan.
Bristen på självförtroende, rentav självrespekt, kan spåras i den pågående yran. Liksom allt vi har åstadkommit borde kastas i soptunnan. Betydelsen av kontinuitet i vår utrikes- och säkerhetspolitik, att vi bygger allt det nya på den grund vi har skapat under årens lopp, glöms i debatten.
Petteri Orpo uttalade sig i tv:s Ykkösaamu, att nästa regerings viktigaste uppgift blir att utveckla Natofinland. Vad i herrans namn skall det betyda? Ett extra lejon i generalernas epåletter, bra. Men Nato kan inte skapa ett militariserat, auktoritärt lett Finland. Det kommer jag att bekämpa till mitt sista andetag. Finland måste förbli ett demokratiskt, nordiskt parlamentariskt land. En östeuropeisk utveckling kan inte bli vår väg.
Beslutet att ansluta Finland till den Europeiska unionen var det överlägset största i vår självständiga historia. Finland övergav en del av sin suveränitet till en överstatlig institution, där vi deltar i beslutsfattandet. Nato är en mellanstatlig organisation för ett specifikt ändamål: militärt och relaterat försvar. EU-samarbetet är heltäckande, inklusive utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
Den absolut största utmaningen och uppgiften i Finlands internationella relationer är att utveckla EU. Ett akut jättestort uppdrag är stödet till Ukraina, vars återuppbyggnad faller på EU:s ansvar. Den globala ekonomiska krisen efter pandemin och Ukraina kommer att testa EU till grunden. På längre sikt måste EU förstärka sig ekonomiskt, annars klarar vi oss inte i konkurrensen med USA och Kina. Någon ”strategisk autonomi” är tomt prat utan ekonomisk styrka.
Efter att ha klarat av Natobeslutet bör en debatt inledas om Finlands Europapolitik. Vi har inte råd med en lamslagen inställning då det blir en intensiv period av nödvändiga reformer i EU. Den grundläggande frågan lyder: vill vi ha ett svagt eller ett starkt EU? Jag vågar tro att ett starkt EU-Europa ligger i ett litet medlemslands intresse.
Vår EU-politik måste inte bli offer för de borgerliga partiernas passiva inställning till allt som nu behövs: flera majoritetsbeslut för funktionsduglighet, gemensam finanspolitik som kan garantera investeringar i prioriteter, det vill säga den gröna omställningen, digitalisering, forskning, utveckling och utbildning. Även säkerheten kräver större gemensamma resurser.
De nordiska EU-medlemmarna har länge varit marginaliserade i EU med tanke på deras gemensamma potential. Danmarks och Sveriges frånvaro från EMU utgör en avgörande faktor i Nordens EU-svaghet. Finland har inte råd med en borgerlig nej-sägarregering efter valet 2023. Vi måste fortsätta som aktiv EU-spelare som deltar i att utveckla unionen, också för att hindra försök att skapa ett Europa som styrs av få större länder som kan ha också dåliga idéer.

Paavo Lipponen,

tidigare statsminister, Helsingfors

ANDRA LÄSER