Finländarnas läskunnighet dalar – så höjer daghemmet femåriga Rebeccas läsiver

Finländarnas läsiver och läskunnighet har försvagats under 2000-talet. Det här oroar myndigheterna som nu försöker råda bot på problemen genom nationella projekt och lokala satsningar på kommunnivå.

5-åriga Rebecca Fortelius och läraren i småbarnspedagogik, Nina Silfverberg, medverkar i Helsingfors stads tvåspråkiga projekt Läsiver/Lukuinto.
Anna Björkqvist
03.03.2022 10:30
Ett skärt hjärta med texten "Välkommen" möter besökarna och dagisbarnen vid ingången till Drumsödaghemmet Kvarnberget Doppingen. Inne i hallen samsas färgglada vinterkläder med vinterskor och de boklådor som placerats ut som en del av det tvåspråkiga projektet Lukuinto-Läsiver som pågått i 1,5 år.
Helsingfors stad är en av de kommuner som med finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet försöker få stopp på de dalande läskunnighetssiffrorna – redan när barnen är små.
– Tanken är att skapa ett långsiktigt medvetet sätt att jobba med litteraturfostran och som stöder planen för småbarnspedagogiken eller läroplanen. Det ska integreras i den vanliga verksamheten, förklarar projektplanerare Johanna Karlsson.
Projektplanerare Johanna Karlsson är lärare i småbarnspedagogik och har många års erfarenhet av att jobba med barn.
Hon är en av de fyra personresurser som anställts för att öka Helsingforsbarnens läskultur och läskunnighet. Tillsammans har de inspirerat personal inom småbarnspedagogiken och grundskolans lägre klasser.
Ett av de barn som man hoppas bygga en god grund för är 5-åriga Rebecca Fortelius. Hennes favorit i bokhyllan, både på daghemmet och hemma, är böcker om Pelle Svanslös.
– Jag tycker om att Pelle är snäll, berättar hon.
För barn inom småbarnspedagogiken handlar det inte om att lära sig det mekaniska läsandet utan om att lära sig läsa omvärlden – alltså bilder, figurer, siffror eller att känna igen sitt eget namn.
– Det lägger grunden för läsfärdigheten. Därför kunde vi vara lite modigare med att använda ordet läsa också om att läsa sin omgivning, säger Karlsson.

Läskunnigheten går ner

Finland må fortfarande höra till världstoppen vad gäller läskunnighet om man tittar på Pisaresultaten. Men det som oroar är den nedåtgående trenden och därför behövs det också insatser. Det förklarar Belinda Kardén som är koordinator för Utbildningsstyrelsens satsning Läsrörelsen.
– Pisaresultaten visar nivån på läskunnighet bland 15-åringar och där är Finland på en god nivå men antalet elever med svaga läsfärdigheter har ökat vilket har varit en pågående trend redan en tid, förklarar hon.
Av de elever som går ut grundskolan har 12,5 procent så pass svaga läsfärdigheter att de har svårt att klara sig i samhället, få en fortsatt studieplats eller komma in i arbetslivet.
– En oroväckande utveckling är polariseringen som syns allt mer. I dag kan en del av de finländska barnen läsa långa texter och bedöma webbkällors tillförlitlighet redan i de lägre årskurserna, medan andra har problem med läsningen ännu i de högre årskurserna, förklarar hon.

Läsning i siffror

Nästan 14 procent av ungdomarna har inte tillräcklig läskunnighet för att klara av vardagliga situationer.
Speciellt pojkar har svaga läskunskaper. 63 procent av de 15-åriga pojkarna håller med om påståendet "Jag läser bara om jag måste".
39 procent av studerande vid universitet har brister i sin kritiska läskunnighet och argumenterande skrivande. De klarar endast av de här sakerna på ett svagt eller tillfredsställande sätt. Inom yrkeshögskolor är siffran ännu högre.
Ungefär 60 procent av finländarna upplever att de läser för lite.
Källa: Läscentrum, Nationella läskunnighetsstrategin 2030, Pisa-studien 2018
Kraven på läskunnigheten har ökat i och med att samhället utvecklas.
– Teknologin utvecklas och du behöver en väldigt mångsidig läskunnighet. Bland skolelever så har den socioekonomiska bakgrunden en stor inverkan och läsintresset har blivit svagare.
I dagens läge finns det ett gott utbud av tidsfördriv och klassisk läsning av böcker slåss om uppmärksamheten med massor av annat.

Så är det just läsivern Finland behöver jobba med?

Att inspirera till läsning är nog en stor helhet som vi behöver jobba med. Det bygger grunden för att hitta inspirerande läsning till var och en.
Det finns ett gott utbud av både e-böcker, ljudböcker och tryckta böcker i dagens samhälle. Det bästa skulle vara om var och en hittar något som känns inspirerande.
– Det är en punkt som är väldigt viktig och där man kan göra stor skillnad med väldigt små medel, säger Kardén.

Väcka intresset tidigt

Inom Helsingforsprojektet Lukuinto-Läsiver gör man det här genom det pedagogiska verktyget läsecirkeln. Där tittar man bland annat på hur man kan integrera böcker och läsning i verksamheten.
Vid Drumsödaghemmet Kvarnberget Doppingen hade man tidigare jobbat med kompisfärdigheter och det föll sig därför naturligt att jobba vidare med den frågan. Valet av bok föll på Pelle Svanslös – våga vara snäll som projektplanerare Karlsson läste ur för barnen några gånger.
– Vi läste lite och sedan funderade vi tillsammans vad som riktigt hade hänt. Barnen fick berätta och hur de till exempel tyckte att Måns behandlade Pelle och varför han gjorde så, förklarar Nina Silfverberg som är lärare i småbarnspedagogik vid daghemmet.
– Man spann vidare på de tankar som barnen hade haft under den stund som jag var här. Vi pratade också om våra egna styrkor och hurdan en vän ska vara för att hålla berättelsen i liv, tillägger Karlsson.
Nina Silfverberg, som är lärare i småbarnspedagogik, har sett hur barnens intresse väckts för litteratur och hur de gärna leker lekar som inspirerats av läsningen.

Har ni sett någon förbättring i barnens intresse och förmåga att tolka?

– Jag tycker själv att jag märkte tydligare hur deras intresse väcktes när vi jobbade på det här sättet. Vi läser mycket i vardagen här men mycket så att vi läser boken men inte diskuterar saken vidare kring den, säger Silfverberg.
– Barnen kom väldigt bra ihåg vad som hänt i boken, de kom ihåg vad vi hade diskuterat och såg fram emot de här träffarna. Deras intresse väcktes på ett helt annat sätt när vi jobbade på ett mångsidigare sätt med litteraturen, tillägger hon.

Jämna ut skillnader

Tidigare forskning har visat att bland annat föräldrarnas utbildning, läsintresse och hemspråk påverkar elevernas utgångsläge i skolan. Därför blir läskunnighetsprojekt extra viktiga.
– Genom att väcka intresset redan inom småbarnspedagogiken och påvisa att det kan vara roligt så tror vi att man kan utjämna de här skillnaderna. Inom en del kulturer är det muntliga berättandet det traditionella och då kan vi inom småbarnspedagogiken fylla på och göra dem förtrogna också med böcker, säger Karlsson.
Inom projektet har man lånat ut boklådor varifrån barnen kan låna böcker som familjerna sedan kan läsa hemma. Intresset för dem har varierat – en del har lånat många gånger medan andra kanske har många böcker hemma sedan tidigare, säger Karlsson.
Om Finlands siffror ska bli bättre måste en del av jobbet också komma från familjernas håll. Nästan två tredjedelar av föräldrarna upplever att de läser för lite för sina barn.
– Det är viktigt att få ut till framför allt vårdnadshavare hur viktigt det är att läsa och hur stor skillnad man kan göra genom att läsa högt för barn. När man läser högt för en liten bebis så utvecklas hjärnan, det stöder barnets språkliga utveckling och hur lätt barnet har för att lära sig senare i livet. Om man läser högt hemma så kan ett barn ha ett helt års försprång, säger Belinda Kardén vid Utbildningsstyrelsen.

Projektet Lukuinto-Läsiver

Projektet Lukuinto-Läsiver inleddes hösten 2020 och pågår till maj. Det använder sig av det pedagogiska verktyget läsecirkeln för att utvärdera och utveckla läsandet samt litteraturpedagogiken. Man introducerar också färsk litteratur till Helsingforsbarnen i form av bildböcker med och utan text. Projektet riktar sig till småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen. Inom projektet har man arbetat systematiskt och långsiktigt med att stärka läsivern i 80 daghem och skolor i Helsingfors. Enheterna har valts så att hela staden är representerad.
Lukuinto/Läsiver finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Under regeringen Sipilä tillsatte Undervisnings- och kulturministeriet år 2017 ett Läskunnighetsforum, och som en följd grundades Läsrörelsen som sedan 2019 jobbat för att främja läskunnigheten. Också den Nationella läskunnighetsstrategin 2030 arbetar för hur Finland ska öka läskunnigheten.

ANDRA LÄSER