Insändare: Barnets psykiska välmående stärks genom att stöda föräldraskapet

15.08.2022 09:36
När semestern tar slut och vardagen börjar, är det många familjer som söker sina rutiner. Kan vara att något barn börjar på daghem, någon kanske skolan eller flyttar hemifrån. Kanske föräldern är tillbaka på jobbet och den andra blir hemma och försöker hitta rutiner med en liten bebis. Sömn, näring, sociala kontakter, rörelse samt lek och kreativitet är en god grund för psykisk hälsa, både när det gäller barn och vuxna. Att studera denna Må bra-hand, enskilt för varje familjemedlem, kan hjälpa i gång med vardagen.
Grunden för psykisk hälsa och välmående läggs redan under graviditeten och barndomen. Grunden påverkas av förälderns välmående, förälderns tankar om bebisen och det kommande föräldraskapet och till en hurdan livssituation bebisen föds. Omvårdnad, närhet och ett varmt samspel är viktiga element i föräldraskapet, oberoende av barnets ålder. Föräldraskapet ändras med det växande barnet, vilket kan utmana föräldrarna. Just när föräldern lärt sig rutinerna med bebisen, så förändras barnets sömnbehov och dygnsrytm. Mitt i allt har bebisen blivit ett barn i lekåldern, med egen vilja.
När vi vill stöda barnens välmående, måste vi stöda föräldraskapet. Över hälften av föräldrarna i Finland upplever att de behöver professionell hjälp under graviditeten och efter det. Enligt forskning är föräldrarna mindre nöjda med sitt liv, efter spädbarnsåldern (THL, FinLapset, 2020). Det är naturligt att man kan behöva stöda i en ny livssituation. Behovet försvinner inte när barnet växer.
Det är vanligt att utmaningar med psykisk hälsa, flyttar från en generation till en annan, speciellt om föräldrarna inte får det stöd de behöver. Förälderns psykiska mående påverkar hela familjen, inte bara barnen, utan också den andra föräldern, mor- och farföräldrarna, syskonen och andra nära. I Mielis kristelefon kommer föräldraskapsfrågor till diskussion. Föräldrarna upplever att det är svårt att få hjälp och när man får måste man vänta länge. De upplever sig ensamma. På sociala medier visar man en annan sida, man delar många saker och har flera kontakter, men man kan ändå uppleva stress, otillräcklighet och utanförskap.
Världsläget med coronapandemin och kriget i Ukraina har påverkat många familjer negativt. Familjerna upplever ångest, rädsla, ekonomisk otrygghet samt oro inför framtiden. Alla föräldrar har inte i sitt nätverk personer de kan dela erfarenheterna med. Småbarnspedagogiken, familjekaféer och föräldraföreningar möjliggör möten och utbyte, föräldrar emellan. Alla föräldrar runtom i Finland borde ha en lättillgänglig möjlighet att delta i dessa.
Samhället bör försäkra sig om att familjerna har tillgång till stöd, utan att man som trött och utmattad är tvungen att söka från många olika håll eller vänta en lång tid. Stödet borde också vara anpassat till familjens behov. Personalen som möter familjerna, till exempel hälsovårdarna på rådgivningarna bör ha tillräckligt med resurser för att kunna stöda både förälderns och barnets psykiska välmående. Vid behov av utökat stöd, bör det finnas tillgängligt.
Det är glädjande att olika professionella går ut och träffar familjerna där de finns, till exempel i lekparkerna. Där kan det vara naturligt att diskutera sömnsvårigheter och barnets raseriutbrott. En föräldrarådgivning, där alla föräldrar med barn från bebis till tonår skulle kunna få stöd, borde höra till basservicen.
Alla vi kan hjälpa med att erbjuda hjälp med barnen eller ett lyssnande öra. Vi uppmanar er alla att ta ett steg närmare och fråga ”Hur mår du och hur går er vardag?”
Mia Montonen, sakkunnig, Projektet Tidig insats
Elina Komulainen, sakkunnigpsykolog

ANDRA LÄSER