Remissdebatten om den redogörelse regeringen godkände på söndag, om att Finland bör ansluta sig till Nato, började på måndags förmiddag och talman Matti Vanhanen (C) förberedde alla på att vika hela måndagen för debatten.
Anders Adlercreutz (SFP) uttryckte sig också på ryska i sitt gruppanförande, där han hoppades att det kommer bättre tider.
– I något skede växer en ny generation ryska beslutsfattare upp som tar avstånd från de brott som begås som bäst, och som öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland, så behöver Ryssland sina grannar. Isolering leder sällan till något gott. Finland är en god granne, vi hotar ingen, sade Adlercreutz och tillade:
– Мы надеемся, что Россия не повернётся спиной к будущему. эта безумная война должна закончиться. (”Vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen mot framtiden. Detta galna krig måste ta slut”.)
Både statsminister Sanna Marin (SDP) och många riksdagsgrupper upprepar att Finlands beslut enbart berör den egna säkerheten, och att det inte är riktat mot någon annan.
– Såklart motsätter sig Ryssland att Nato utvidgas till Finland eller någon annanstans. När ett litet land går med i Nato, så krymper Rysslands möjligheter att idka påverkan mot det, säger Riikka Purra (Sannf).
Särskilt det nordiska blocket lyftes upp som en del av Nato. De Grönas Inka Hopsu byter till svenska då hon understryker vilken typ av politik Norden bör driva i Nato.
– I och med att hela den nordiska familjen blir en del av Nato kan vår gemensamma identitet, förutom att säkerheten i det nordiska området, vara en utrikes- och säkerhetspolitik som följer våra värderingar och samhällssystem. Nedrustning, förebyggande av konflikter, arbete för jämställdhet, klimat- och miljöpolitik kräver alla ett aktivt grepp.
Några ord sade också Samlingspartiets Petteri Orpo på svenska:
– Detta är en historisk dag. Samlingspartiet stöder starkt att Finland ansöker om medlemskap i Nato.
Finlands roll följande fråga
Majoriteten av riksdagsgrupperna meddelade som väntat att de stöder en finländsk Nato-ansökan.
Men debatten fokuserar nu också på hur Finlands linje inom Nato ska se ut. Den nordiska värdegrunden nämndes titt som tätt.
– Detta skulle göra alla de nordiska länderna till en del av Natos säkerhetsplanering, säger SDP:s Mika Kari.
Vänsterförbundets Jussi Saramo, vars grupp är tudelad i frågan, säger att Finlands linje bör likna Norges.
– Hur skapar vi ett nordisk, kärnvapenfritt försvar, som strukturellt maximerar vår säkerhet utan att hota någon? Andra nordiska länder har redan uppgett att inga kärnvapen eller militärbaser ska finnas på deras territorium. Finland bör också ha en sådan helhetslinje, säger Saramo.
Jussi Saramo (VF), i förgrunden, varnade för att ett Natomedlemskap utökar spänningarna vid gränsen på lång sikt. Han säger att han inte ser någon betydelse av ett Natomeldemskap på närmare sikt då "Rysslands militära styrka är svagare än väntat och upptagen i Ukraina".
Han varnar för att det uppstår spänningar vid vår gräns och säger att vårt territorium "i Rysslands ögon skulle vara det första målet i föreställningen om ett storkrig".
Saramo tar också upp namnet Donald Trump som "tidigare och möjligen följande USA:s president" och säger att Trump ifrågasatt Natos säkerhetsgarantier, och att man därför inte ska "föreställa sig att det är ett samfund med samma värdegrund".
Han understryker också att Finland ska fortsätta jobba för nedrustning.
Också Eva Biaudet (SFP) säger att Norges profil "är värd att eftersträva".
– Det är viktigt att vi fortsätter agera för vapenkontroll och för nedrustning av kärnvapen, säger Erkki Tuomioja (SDP)
SDP:s ledamot Erkki Tuomioja säger att en säkerhet som baserar sig på kärnvapenhot är bräcklig.
– Det är viktigt att vi fortsätter agera för vapenkontroll och för nedrustning av kärnvapen. Särskilt då det finns stater som fortsätter utveckla sina vapen, säger Tuomioja och tillägger att han inte utesluter möjligheten att ansluta sig till konventionen om kärnvapenförbud.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) säger att Finland inte kommer att överlämna sina nationella beslut till Nato, och att det därför inte är nödvändigt att ställa förhandsvillkor för att själva medlemskapet att förverkligas.
– Men jag kan också utan proklamationer säga att vi inte kommer inte att eftersträva några kärnvapen placerade på vår mark.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) säger att det inte finns skäl att ställa förhandsvillkor för att ett medlemskap ska förverkligas.
Mest avvikande i sina inlägg ärr riksdagsledamot Ano Turtiainen (VKK) som motsätter sig ett Natomedlemskap.
Turtiainen riktar kritik särskilt mot president Sauli Niinistö och säger att han uppträdde "som en överlägsen finansminister" redan då Finland gick med i euroområdet.
– Och nu är Niinistö vid rodret igen.
