Det finska spelundret drog in miljarder i skatt – men nu säljs företagen till utlandet

Har den finska spelbranschen passerat zenit? I åratal har finska spelbolag dragit in miljoner och åter miljoner i skatt, men frågan är hur länge det fortsätter. 

Större delen av Supercells och Small Giant Games aktier köptes av utländska investerare för flera år sedan. Nu kan Rovio stå på tur.
Patrik Haraldpatrik.harald@hbl.fi
25.01.2023 06:40
Förra veckan gav israeliska Play­tika ett bud på börsbolaget Rovio Entertainment, mest känt för succé­spelet Angry Birds. 
Det återstår att se om Rovios ägare, med familjen Hed i spetsen, godkänner budet. Men om så är fallet blir Rovio ett i raden av framgångsrika finländska spelföretag som säljs till utlandet. 
Uppköpen är ett tecken på hur svårt det är att växa i branschen. Det säger Joakim Achrén, affärs­ängel och veteran i spelindustrin. 
– För ett framgångsrikt spelföretag är det fullt möjligt att nå en miljardvärdering på den privata investerarmarknaden. Men att växa till 5 eller 10 miljarder är mycket svårt.
Angry Birds-fåglarna hör till de mest kännspaka symbolerna för den finska spelbranschen. 
Dilemmat för ett börsbolag som Rovio är enligt Achrén att aktiemarknaden inte har tålamod med ett bolag som levererar ett succéspel kanske vart femte år. 
– Placerarna orkar inte vänta så länge på goda nyheter och då straffar de bolagets aktie. Det leder i sin tur att företaget undviker risker och då uteblir de stora innovationerna, säger Achrén. 

Miljonaffärer med finländska spelföretag

2011: Franska Ubisoft köper spelstudion Red Lynx i Vallgård.
2013: Två japanska företag köper halva Supercell för 1,1 miljarder euro.
2016: Kinesiska Tencent tar över Supercell i en affär som ger det finländska spelföretaget en värdering på 9 miljarder euro. 
2017: Fyra finländska spelföretag börsnoteras: Next Games, Remedy, Rovio Entertainment och Nitro Games.
2018: Amerikanska Zynga köper Small Giant Games, grundat 2013, för cirka 610 miljoner euro.
2019: Israeliska Playtika köper Seriously för uppskattningsvis 250–350 miljoner euro. I fjol lade Playtika ner Seriouslys spelstudio i Helsingfors och flyttade verksamheten till Israel och Polen.
2021: Nederländska Azerion köper de sista aktierna i Sulake, känt för spelet Habbo Hotel, av Elisa. Azerion hade sedan 2018 ägt 51 procent av bolaget.
2021: Sony köper Finlands äldsta spelföretag Housemarque, grundat 1996.
2021: Israeliska Playtika köper 80 procent av Reworks för cirka 340 miljoner euro.
2022: Netflix köper Next Games för drygt 63 miljoner euro.
Koopee Hiltunen som är direktör för branschorganisationen Neogames, konstaterar att det krävs kunnande, resurser och pengar för att ett företag ska växa. 
– Vi har ett fantastiskt bra kunnande. Men i ett litet land är det knappare med resurser och pengar. Så länge det inte finns pengar i Finland är alternativen utländska investeringar och uppköp. Det är ett sätt för företagen att skala upp verksamheten på den globala marknaden.
Enligt Neogames Koopee Hiltunen inföll mobilspelens guldålder 2012–2014. Då grundades årligen 40–50 nya spelföretag i Finland.

Unga företag undviker risker

Affärer med högt värderade finländska spelföretag har i flera år satt sina spår i skattelistorna, där personer med koppling till bolagen brukar ligga i inkomsttoppen. Affärerna har gett samhället stora skatteintäkter.
Frågan är hur länge den här trenden fortsätter. 
Koopee Hiltunen pekar ut åren 2012–2014 som mobilspelandets guldålder. Då grundades årligen 40–50 nya spelföretag i landet.
För de senaste åren saknas ännu exakta siffror, men Hiltunens bedömning är att det under 2021 och 2022 sammanlagt grundades drygt 30 nya spelföretag.
Att antalet sjunkit hänger samman med att affärsomgivningen har ändrats och konkurrensen hårdnat. 
Joakim Achrén säger att attityden till entreprenörskap har förändrats under de cirka två decennier han själv varit verksam.
– Tidigare grundades spelföretagen av entreprenörer vars främsta drivkraft var det egna spelintresset. De var redo att ta risker, vilket också var enda möjligheten, eftersom det inte fanns investerare som stod redo att sträcka fram pengar.
Enligt Achrén saknas vilja till risktagning hos dagens unga spelföretag. Orsaken, säger han, är att det har rört sig så mycket pengar i branschen att spelföretagen börjat tro att det är väldigt lätt att få finansiering.
Under pandemin, när spelandet fick ett uppsving, förstärktes den här attityden. Enligt Achrén har en alltför stor del av risktagningen kommit att vila på investerarna, men den senaste tiden har han kunnat märka en vändning tillbaka, där företagarna igen bär en större del av riskerna. 
Ilkka Paananen har toppat inkomstlistorna i många år. Han är känd som en av grundarna till Supercell, som han fortfarande är vd för. 

En av pionjärerna

Joakim Achrén hör själv till dem som tog risker i startskedet av karriären. 2005 lyfte han ett banklån och grundade spelföretaget Ironstar. Banklånet öppnade i sin tur dörrarna till statliga pengar vilket gav honom möjlighet att samla ihop ett litet team.
Efter Ironstar jobbade Achrén en tid på Supercell, innan han 2013 grundade Next Games. Fyra år senare blev Next Games det första finländska mobilspelsföretaget som börsnoterades, kort före Rovio Entertainment.
I fjol köptes Next Games upp av Netflix som ett led i strömningstjänstens strävan att ta sig in på spelmarknaden.
I dag är Achrén verksam som affärsängel i spelbranschen och tillika venture partner i Play Ventures, ett riskkapitalbolag inriktat på spelföretag.
Men det är inte nödvändigtvis finländska företag han investerar i. Achrén nämner bland annat Turkiet som ett land där spelindustrin blomstrar och som genomgår samma utvecklingsfas som Finland för tio år sedan. 
Även om antalet nygrundade företag är lägre i dag än under rekordåren för tio år sedan har omsättningen vänt uppåt efter en svacka kring 2018. År 2021 satte branschen rekord: 3,2 miljarder euro, en klar uppgång från 2,4 miljarder året innan. 
Enligt Hiltunen kan pandemin ha bidragit till uppsvinget, men hur mycket låter han vara osagt.
Globalt förutspår Hiltunen nu ett par svårare år i branschen, men säger att man är beredd. På sikt har han fortsättningsvis stor tilltro till den finländska spelindustrin.
– Vi har ett mycket starkt kunnande, ett bra ekosystem och klart mer pengar än för tio år sedan. Spelandet försvinner inte. Vi måste bara jobba på att få en så stor bit som möjligt av den globala kakan.

ANDRA LÄSER