Presidentens kansli: ”Förhastat och överdimensionerat” att anställa ny säkerhetspolitisk rådgivare till statsministern

I ett utlåtande från presidentens kansli står det att statsrådets förslag att tillsätta en ny säkerhetspolitisk rådgivare är ”förhastat och överdimensionerat”. 

”Förslaget grundar sig antagligen på ett felaktigt antagande om att Natobeslut som kräver politisk styrning skulle öka betydligt och kontinuerligt”, skriver kanslichef Hiski Haukkala.

Enligt Haukkala har Finland samarbetat med Nato sedan 1994 och därför finns det redan ett fungerande och etablerat sätt att förbereda och fatta beslut i frågor som gäller militäralliansen.

Största delen av besluten kommer även i fortsättningen att höra till Utrikesministeriets och Försvarsministeriets verksamhetsområde, skriver presidentens kansli.

Det var Yle som först rapporterade om att statsministerns kansli, främst SDP, snabbt vill inrätta en ny säkerhetspolitisk enhet som hjälper och bistår statsministern i säkerhetsfrågor. 

Enheten skulle vara en del av statsrådets kansli. Förslaget har beretts i rasande takt, skriver HBL:s ledarskribent Tommy Westerlund. Enligt honom kan det orsaka revirstrider på högsta nivå.

Han efterlyser klarhet i vem som egentligen styr Finlands utrikespolitik : ”Det skulle vara välkommet med en tydligare skrivning om det är presidenten eller statsrådet som är herre på den utrikespolitiska täppan. Att styra i samverkan har sina utmaningar och risker.”

Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare på Utrikespolitiska institutet, konstaterar att det är presidenten som fortsatt leder utrikespolitiken och har sista ordet i Natofrågor, men med stöd av riksdag och regering. 

Han ser inte att det finns en stor risk för meningsskiljaktigheter när och om Finland blir Natomedlem.

– Ett scenario där ett litet land som Finland genuint skulle ha en situation där presidenten stenhårt tycker A och riksdagen B, och det blir en maktkamp... Det är möjligt, men jag ser det som osannolikt.

Han påminner om att maktkampen då skulle föras inför öppen ridå.

– Men det beror i framtiden hemskt mycket på presidentens maktbefogenheter och ambitioner och på statsministerns ambitioner när det gäller en bredare utrikespolitik, inte bara EU-politik. 

Salonius-Pasternak anser ändå att Finland skulle dra nytta av att grunda ett nytt säkerhetspolitiskt råd, som samlar information och koordinerar den i situationen där ministerierna har olika åsikter. Rådet, eller sekretariatet kunde enligt honom arbeta vid statsrådets säkerhetspolitiska ministerutskott. 

– Skulle det betyda mer tjänstemän? Jo, men jag tror att det är värt att fundera på. 

Som exempel nämner han  USA:s nationella säkerhetsråd, National Security Council, och den brittiska Cobra-krishanteringsgruppen.

– Nu är det ministerierna som koordinerar information. Det är oundvikligt att det inte skulle finnas institutionell tävlan mellan dem. Dessutom har de helt olika uppgifter. Då är det kanske bra att det finns någon annan som koordinerar, säger Charly Salonius-Pasternak som är expert på finsk säkerhets- och försvarspolitik.