Den planerade nya gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland är ett hett samtalsämne både inom EU och Norden just nu.
Ledningsbolaget med säte i Schweiz håller på med tillståndsprocessen för att få börja lägga ner sina rör, medan politiker i flera länder ifrågasätter hela projektet. Huvudskälet är att Nord Stream 2 är helägt av statliga ryska Gazprom som också är det bolag som skulle leverera gasen till Europa.
Redan nästa vecka väntas EU-kommissionen komma med ett förslag till hur unions energilagar ska tillämpas på aktörer som verkar utanför EU:s inre marknad. Då skulle regler för bolagisering och tillgång till ledningarna för tredje part gälla importledningar som Nord Stream 2.
Enligt Alex Barnes är villkoren redan nu desamma för Nord Stream 2 som för övriga naturgasaktörer inom EU. Det europeiska gasnätet är öppet och vilken aktör som helst kan använda kapacitet i det.
– Men ingen kan reservera ledningskapacitet och sedan lämna den oanvänd. Priset på naturgas sätts på en marknad som är öppen för alla och är inte den gas som levereras via Nord Stream 2 konkurrenskraftig så köper ingen den. Då strömmar andra aktörers gas genom de ledningar som finns, säger Barnes.
LNG ingen säker källa
Han påpekar att det i allmänhet är priset på flytande naturgas, LNG, som är det avgörande för världsmarknadspriset och priset inom EU. Tillgång och efterfrågan på världsmarknaden är centrala och det är faktorer som kan variera, ibland mycket snabbt.
– Efter att Japan körde ner sina kärnkraftverk efter olyckan i Fukushima ökade den japanska efterfrågan på naturgas brant och det gjorde världsmarknadspriset också. LNG-fartyg styrde om till japanska hamnar oberoende av vart de ursprungligen varit på väg. Då har länder med fasta ledningsförbindelser en fördel, säger Barnes.
EU-kommissionens förslag är ett led i flera medlemsländers försök att stoppa den nya gasledningen. Gazprom är ägare till ledningen, men som finansiärer finns också flera stora energibolag från Västeuropa, bland dem Shell och via Fortum aktuella Uniper. Kritikerna anser båda att EU genom en ny gasledning blir alltför beroende av rysk gas och att det finns säkerhetspolitiska aspekter kopplade till ledningsbygget.
Ett av de länder som talar säkerhetspolitik är Danmark. Där har ett lagförslag lagts fram som i framtiden kunde stoppa rörledningar på danskt territorialvatten med hänvisning till utrikespolitiska och försvarspolitiska faktorer. Oklart är ändå om lagen hinner träda i kraft i tid för att påverka Nord Stream 2.
– Vi har ansökt om tillstånd för ledningen baserat på gällande lagstiftning och direktiv från de danska myndigheterna. Det är viktigt att kunna lita på de juridiska ramverk som finns, säger Minna Sundelin, talesperson för projektet i Finland.
Hon påpekar att investeringar på över 4 miljarder euro redan bundits vid projektet. Men Nord Stream 2 följer givetvis noga med den danska diskussionen och överväger också vilka alternativa möjligheter som finns.
Politik och ekonomi
Den nya gasledningens motståndare betraktar hela projektet som politiskt, medan Alex Barnes understryker att det är rent kommersiellt. EU har många källor till naturgas och behöver inte köpa rysk gas om inte priset är det rätta. EU:s egna gaskällor minskar, liksom de norska källorna, medan gasanvändningen inom unionen ökar.
– Då är det tur för EU att de stora ryska gasfälten inte är så långt borta, för Rysslands gasresurser behövs, ler han.
Alex Barnes har själv varit med och tagit fram direktiven kring EU:s inre energimarknad och han konstaterar att målsättningarna är både vettiga och välkända. EU:s energianvändning ska vara säker, hållbar och konkurrenskraftig. Nord Stream 2 svarar mot alla de kraven, tycker han. Den ryska gasen konkurrerar inte heller bara med gas från andra källor, den konkurrerar med andra energiråvaror också. Naturgasen kunde också ersätta kol i kraftverk som redan finns och den vägen minska EU:s totala utsläpp av koldioxid markant.
Barnes tycker att ledningsprojektets motståndare kommer med många utvalda sanningar i sin argumentation. Det är oärligt, påpekar han.
– Alla EU-länder kommer att kunna dra nytta av Nord Stream 2, om inte annat så i form av sänkta gaspriser säger han.
Tillståndsprocessen för att bygga den nya gasledningen pågår och får ledningsbolaget alla tillstånd är tanken att den ska stå klar 2020. Ledningen fördubblar den nuvarande kapaciteten för att transportera gas från Ryssland till Tyskland.
I hamnarna i Kotka och Hangö finns redan rörlager för det nya ledningsbygget.
Omstritt projekt
● En rörledning mellan Ryssland och Tyskland är ungefär 1 200 kilometer lång.
● Nord Stream 2 kommer, när den är klar, att ha kapacitet att transportera 55 miljarder kubikmeter gas per år.
● Nord Stream 1 består av två parallella rör som togs i användning 2011 och 2012. Ledningens kapacitet utnyttjas till cirka fyra femtedelar.
● Går allt planenligt är Nord Stream 2 klart att tas i användning 2020.
• Bakom Nord Stream två står ryska Gazprom som ägare, medan de europeiska energibolagen Shell, Uniper, OMV, Engie och Wintershall är med och finansierar projektet.
- Utsläpp
- Tillstånd
- Investeringar
- Marknader
- Föroreningar
- Ekonomi
- Europeiska unionen
- Alex Barnes
- Ryssland
- Gazprom
- Tyskland
- Shell
- Uniper
- Fortum
- OMV AG
- Engie
- Schweiz
- Europa
- Japan
- Västeuropa
- Danmark
- Finland
- Kotka
- Hangö
- Miljö och natur
- Ekonomi och näringsliv
ANDRA LÄSER
Regeringsbildningen 2023
KD:s abortkrav spökar i Ständerhuset — Adlercreutz kritisk mot att detaljfrågor ältas i veckor
09.06.2023 10:19

Människohandel
Hundratals finländska män köpte sex av Janet – ”De tyckte om att jag såg ut som ett barn”
08.06.2023 20:42

Privatekonomi
Obehagliga sanningen när vederlaget chockhöjs: Husbolag är sällan bankernas favoritkunder
09.06.2023 05:01


Regeringsbildningen 2023
Den obekväma partidagen: SFP är ”två olika partier”, men ska det nu talas högt om det?
09.06.2023 05:01
