Lantbrukets kris är verkligt akut

11.04.2022 17:17
Nu har man på allvar kommit underfund med att lantbrukets lönsamhetskris är verkligt akut. Många gårdar vet inte varifrån man skall få rörelsekapital för att starta den nya odlingssäsongen som står för dörren. Resultatförsämringen har pågått under en längre tid men nu har situationen eskalerat på grund av det världspolitiska läget som driver på kostnadshöjningar av produktionskostnaderna. Produktpriserna har inte följt även om vissa förändringar skett, bisarrt nog släpar priserna ännu mer efter i Finland. I Tyskland har priserna stigit mer.
För att råda bot på situationen är producenterna, förädlingsindustrin och handeln tämligen överens om att producentpriserna måste stegras, detta framkom vid en diskussion i A-studio (6.4) där nämnda sektorer var representerade.
Nyss avgångna lantbruksministern Jari Leppä har vid ett flertal tillfällen i riksdagen betonat att det nu är marknaden och handelns tur att medverka till att producentpriserna stiger. Så är det verkligen och olika utredningar verifierar att handeln kapar en oskäligt stor del av det slutliga konsumentpriset.
Kesko gjorde en rekordstor vinst förra pandemiåret – 567 miljoner euro, en förhöjning med 120 miljoner, där ingår förstås också andra sektorer än livsmedel. I A-studio underströk Kari Luoto från Päivätavarakauppa att man har som riktlinje att priserna ska hålla lantbruket levande och att man tar sitt ansvar. Så har man alltid sagt men man är i princip omöjlig att komma överens med, Kesko och SOK kan på grund av sin dominanta marknadsposition dirigera prisbilden. På en så kallad fri marknad är det den starke som härskar. Kedjorna har nästan monopolställning. Regeringen kan inte påverka detta även om man vill. Konkurrenslagstiftningen hjälper inte heller, men om fem bönder säljer tillsammans kan det anses hota konkurrensen.
På grund av det absurda världspolitiska läget har lantbruket fått erkänsla för en hög självförsörjningsgrad och att det är bärande för en stat i en våldsam värld. Det måste till ytterligheter för att artikulera fram detta. Till och med handeln har erkänt detta, i varje fall på ett teoretiskt plan.
Att hänvisa till billig import torde åtminstone tillfälligt vara belagt med problem.
Landets regering kommer nu med ett stödpaket på 300 miljoner euro, en stor summa skattemedel för att underlätta positionen för det plågade lantbruket. En avsevärd del av den summan har kunnat erhållas genom att handeln sänkt sina marginaler och höjt producentpriserna samt att utförsäljningspriserna höjs. Dessa stiger nog, men kommer inte lantbruket till del. Dessutom höjer så kallade mellanhänder sina marginaler när det råder kris.

Olof Öström,

Tavastehus

ANDRA LÄSER