– När vi i våras offentliggjorde vår satsning i Finland sade vi 1 gigawatt. Men nu är vi redo att säga att vi klarar av en kapacitet på 5 gigawatt inom tio år, säger Christian Bergmann Mølgaard på det danska energibolaget Better Energy.
Bergmann Mølgaard är kommunikationsdirektör inom bolaget och tillsammans med Michael Vater berättar han om bolagets Finlandsplaner. Tillsammans med deras samarbetspartner Forus förbereder de att komma in på den finländska marknaden.
– När vi går in på en ny marknad har vi olika mål. Ett av målen är att bli marknadsledande. I vår affärsmodell bygger vi upp en portfölj med flera energiparker och vi vill ha ett eget regionalt kontor samt egen personal. Vi vill vara närvarande på marknaden de närmaste 30 åren. För att affärsmodellen ska fungera kräver det att vi går ”all in”, säger Vater.
Better Energy
Är en dansk energiproducent på den privata marknaden.
Har solkraftverk i Danmark, Sverige och Polen. Bolaget satsar enbart på grön energi, huvudsakligen solkraft.
Har närmare 150 anställda.
Räknar med att inom 10 år ha en produktionskapacitet på 5 gigawatt i Finland. Som jämförelse är kapaciteten hos Olkiluoto 1, 2 och 3 totalt ungefär 3,4 gigawatt.
Om etableringen i Finland blir av räknar bolaget med att anställa runt 100 personer i landet på heltid.
Better Energy är en så kallad IPP – ”Independent power producer”. De har valt att behålla styrrätten i sina solkraftparker, och om de säljer ut en del till investerare behåller de minst 50 procent av parken för att vara majoritetsägare.
– Vi vill att markägarna och orterna vi finns på vet vem de arbetar med. Projekten vi inleder äger vi först alltid 100 procent av, men senare kan de öppnas upp för investerare, säger Bergmann Mølgaard.
Outvecklad marknad
Så varför har bolaget nu vänt sina blickar till Finland? Michael Vater förklarar varför marknaden här lockar.
– Finlands solenergimarknad är outvecklad, så vi ser att vi kan påverka här. Samtidigt har Finland en utvecklad energiinfrastruktur och det finns mark hos er, säger Vater och lyfter fram att bolaget använt mycket resurser och tid för att analysera den finländska marknaden.
– Dessutom finns här synergieffekter när det gäller vindkraft.
Solpaneler i norra Europa behöver mindre underhåll. I till exempel Spanien måste panelerna kylas ner eftersom effekten sjunker när panelerna blir varma.
Var tänker ni etablera era solparker?
– Vi kommenterar inte detaljer förrän allt är klart med våra partner, säger Vater.
En stor internationell dansk aktör strävar efter att etablera sig i Hangö, men ni kan inte säga att det är ni?
– Det kan vara det, men vi vill inte säga, säger Vater.

Hangös stadsdirektör Denis Strandell visar en del av solkraftverken som redan finns i staden. Efter att staden ingick energiköpsavtal med företaget som installerade dem har flera företag gjort samma sak. – Det är inte alltid som det offentliga visar vägen på den privata marknaden.
Finlands största solkraftverk
I Hangö vill nämligen bolaget Better Energy Finnish Solar 315 bygga solkraftverk. Enligt företagsregistret är bolagets kontaktuppgifter samma som danska Better Energys, och det är också de som Hangö stad förhandlat med.
– De har hittills installerat lika många solkraftverk som det finns i hela Finland nu. Under förutsättningen att det här går i mål är det möjligt att Finlands största solkraftverk byggs i Hangö, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.
Stadens politiker har precis gett klartecken till en reservation av 50 hektar för Better Energy. Nästa steg är att fullmäktige godkänner ett 35-årigt arrendeavtal som tjänstemännen ska förhandla fram. Om allt går enligt planerna blir solkraftverket i Hangö Finlands största.
– Det finns alla förutsättningar för att det här kommer till skott under hösten. Stadens roll är att vara en möjliggörare och den allmänna politiska opinionen är att solkraftsproduktion är en bra sak, säger Strandell.
Enligt ett utkast kunde ett arrendeavtal ge staden 4 miljoner euro under de dryga tre decennierna området hyrs ut. Det motsvarar runt 200 euro per hektar per månad. Det finns de som kan argumentera för att den ekonomiska nyttan inte är stor för staden.
– Ja, om det skulle vara centrala Helsingfors skulle vi säkert kunna få in mera pengar. Men här har vi inte några klara alternativ och tomterna står klara att utvecklas. Och det är inte som om staden blir utan industritomter efter det här, säger Strandell.
Erfarenhet från sydspetsen
Men hur har Better Energy fått upp ögonen för Hangö? Det beror delvis på bolagets samarbetspartner Forus som installerat solpaneler i staden.
– För många år sedan lät vi bygga solkraftverk på tolv av stadens tak. De här installerade Forus, och under projektets gång noterade de att produktionen i Hangö är den bästa i Finland. Vi har många soltimmar och havet reflekterar en del. Dessutom håller de kalla havsvindarna panelerna snöfria på vintern, säger Strandell.
Staden har ingått ett PPA, ett energiköpsavtal, med Forus. De betalar ett billigare elpris för elen från panelerna, och när de betalat kostnaderna för panelerna övergår de i stadens ägo.
Kommer ni att ingå ett PPA med Better Energy?
– Det kommer vi inte att göra. Men på staden ser vi det som viktigt att Hangöbor och Fritidshangöbor kan dra nytta av det här. Vår förhoppning är att en lokal energiproducent kan sälja den här elen. Jag tror att Hangöbor vill köpa grön el från Hangö om de kan, säger Strandell.

Raseborgs energi producerar solenergi bland annat invid riksväg 25 i Ekenäs. I framtiden finns det en möjlighet att elbolaget också säljer energi producerad av Better Energy i Hangö. Arkivbild.
Better Energys affärsmodell innebär att privatkonsumenter inte kan skriva direkta elavtal med dem. Därför har Hangö stad varit i kontakt med Raseborgs energi som kan spela en nyckelroll i sammanhanget. Bolagets vd Frank Hoverfelt bekräftar att man nu utreder möjligheten att sälja solkraftsenergi från Hangö till sina kunder.
Stor potential
Om Better Energys planer verkställs räknar de med att börja bygga sina första solkraftsparker i Finland år 2024 och att koppla dem till elnätet senast i början av 2025.
Vad är er vinstmarginal?
– Det är svårt att säga när vi räknar med att sälja el i över 30 år och inte vet priserna. Men förstås bygger vi inte om vi inte vet att det lönar sig, säger Vater.
– Vi går ändå in på marknader utan bidrag för verksamheten, så vinstmarginalen är låg.
Enligt bolagets årsrapport från 2021 har vinstmarginalen de senaste åren varierat mellan 7 och 29 procent.

Solkraft är en lukrativ affär efter att energipriserna gått upp. Hangö stads stadsdirektör Denis Strandell berättar ändå att det inte är stadens uppdrag att vara en energiproducent.
I er affärsmodell, vem säljer ni elen till?
– Vi arbetar med energiköpsavtal. Ett år innan vi kopplar vår produktion till elnätet bjuder vi ut vår el på marknaden. Det är ofta stora företag som köper till en början, senare kommer mindre aktörer in, säger Vater.
– Vårt mål är att leverera grön energi och då måste man ha en signifikant marknadsandel. Vi är väldigt ambitiösa.
Christian Bergmann Mølgaard lyfter också fram att Finland har stor potential i jämförelse med mer sydliga länder, trots att soltimmarna här är färre.
– Solpaneler i norra Europa behöver mindre underhåll. I till exempel Spanien måste panelerna kylas ner eftersom effekten sjunker när panelerna blir varma, säger Bergmann Mølgaard.
ANDRA LÄSER




