Forskare ger statsminister Sanna Marin rätt – anställningstryggheten i Finland är svagare än genomsnittet

Finland klarar sig dåligt i internationella jämförelser av anställningstryggheten och uppsägningsskyddet. Det visar bland annat OECD:s statistik, säger tre forskare.

Skogsbolaget UPM:s planer att lägga ned sin pappersfabrik i Kaipola, Jämsä har underblåst en debatt om de finska arbetskraftskostnaderna och industriarbetarnas anställningstrygghet.
Statsminister Sanna Marin (SDP) efterlyste åtgärder som stärker anställningstryggheten när hon i lördags kommenterade skogsbolaget UPM:s planer på att lägga ned sin pappersfabrik i Jämsä.
– Marin har rätt i att det finns ett starkare uppsägningsskydd i de flesta andra OECD-länder än i Finland, säger nationalekonomen Roger Wessman.
Han får medhåll av specialforskaren Merja Kauhanen på Löntagarnas forskningsinstitut.
– Finland ligger under genomsnittet i OECD:s mätningar. Vi klarar oss dåligt i synnerhet i granskningen av kollektiva massuppsägningar. Det är lättare att säga upp folk i Finland på grund av ekonomiska orsaker som har med produktionen att göra än i andra europeiska länder, säger Kauhanen.
"Det är lättare att säga upp folk i Finland på grund av ekonomiska orsaker som har med produktionen att göra än i andra europeiska länder", säger specialforskaren Merja Kauhanen på Löntagarnas forskningsinstitut.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) företräder 36 industrialiserade medlemsstater. OECD:s jämförelse av anställningstryggheten bygger på en analys av 18 olika indikatorer som bland annat beaktar uppsägningstiden, avgångsvederlagen, arbetsgivarens skyldighet att erbjuda andra arbetsuppgifter och den förhandlingsprocess som föregår uppsägningarna.
– I Tyskland krävs det att ett arbetsplatsråd godkänner företagets uppsägningsplaner. Om planerna inte får arbetsplatsrådets välsignelse går frågan vidare till arbetsdomstolen, säger Roger Wessman.
"I det långa loppet kan ett alltför starkt uppsägningsskydd hämma företagens investeringsvilja", säger nationalekonomen Roger Wessman.
De tyska arbetsplatsråden är lagstadgade organ som består av arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter. Enligt Wessman är det ändå ovanligt att uppsägningstvister går vidare till arbetsdomstolen eftersom löntagarna föredrar lokala uppgörelser.

Högre tröskel att rekrytera

När vi granskar uppsägningar av personliga skäl är de finska bestämmelserna på en genomsnittlig europeisk nivå.
– Enligt OECD:s uppgifter är det åtta länder som har tuffare bestämmelser än Finland, säger Merja Kauhanen.
OECD:s mätning tar inte ställning till den sysselsättande effekten av ett starkt anställningsskydd.
– Det är rimligt att anta att ett starkt anställningsskydd kan höja tröskeln för att rekrytera ny personal, säger professor Roope Uusitalo på Statens forskningscentral.
Uusitalo har bland annat forskat i den svenska och finska arbetslagstiftningen och bekantat sig med kollektiva uppsägningar av arbetstagare i bägge länder.
"Det är rimligt att anta att ett starkt anställningsskydd kan höja tröskeln för att rekrytera ny personal", säger professor Roope Uusitalo på Statens forskningscentral.
– Den största skillnaden mellan Finland och Sverige är att den svenska lagstiftningen kräver att den senaste medarbetaren som har rekryterats till bolaget också är den första som sägs upp i samband med kollektiva uppsägningar, säger han.

Fyraåriga avgångsvederlag

Roger Wessman understryker att det inte entydigt är en dålig sak att det är lättare att säga upp folk i Finland i samband med kollektiva uppsägningar.
– En del företag i Spanien tvingades tidigare gå med på fyraåriga avgångsvederlag, då de sade upp sin personal. Dessa spelregler har nu reviderats. Ett alltför starkt uppsägningsskydd kan bidra till att konservera näringsstrukturer som inte är lönsamma, säger Wessman.
"Den främsta orsaken till att fabriken i Kaipola, Jämsä läggs ned är den minskade globala efterfrågan på tidningspapper", säger nationalekonomen Roger Wessman.
Han skriver inte heller under påståendet att ett starkare anställningsskydd skulle bädda för en högre sysselsättningsgrad.
– Det är inte självklart att samhället gagnas av ett starkare uppsägningsskydd. Det kan hända att man bara bromsar en process som är oundviklig. I det långa loppet kan ett alltför starkt uppsägningsskydd hämma företagens investeringsvilja och förlänga löntagarnas arbetslöshetsperiod när de blir uppsagda, säger han.

Pappersindustrins vånda

Skogsbolaget UPM:s vd Jussi Pesonen har uppgett de höga arbetskraftskostnaderna som en orsak till att UPM vill lägga ned fabriken i Jämsä. Merja Kauhanen på Löntagarnas forskningsinstitut köper inte argumentet.
Skogsbolaget UPM:s planer att lägga ned sin pappersfabrik i Kaipola, Jämsä har underblåst en debatt om de finska arbetskraftskostnaderna och industriarbetarnas anställningstrygghet.
– Enligt Eurostats jämförelse av arbetskraftskostnaderna inom den industriella sektorn har Finland en genomsnittlig kostnad på 37 euro per arbetstimme medan kostnaderna i Sverige och Tyskland är 40,2 respektive 40,9 euro per timme, säger Kauhanen.
Hon får mothugg av Roger Wessman.
– Jag betvivlar att samma enhetskostnader gäller för pappersindustrin. Den främsta orsaken till att fabriken i Jämsä läggs ned är den minskade globala efterfrågan på tidningspapper. Det är lönsammare att satsa på motsvarande produktion i Tyskland och Storbritannien som ligger närmare den europeiska marknaden, säger han.

Detta har hänt

UPM meddelade den 26 augusti att bolaget planerar att stänga sin pappersfabrik i Kaipola, Jämsä.
Enligt UPM beror nedläggningen på höga arbetskraftskostnader, skatter och förhöjda kostnader för frakt och råvaror.
Nedläggningen av pappersfabriken i Kaipola kommer att påverka cirka 450 av UPM:s anställda.
Statsminister Sanna Marin (SDP) har kritiserat UPM:s beslut och efterlyst starkare anställningsskydd för finska industriarbetare.
Marins uttalande har kritiserats hårt av Samlingspartiets och Centerns riksdagsgrupper.
ANDRA LÄSER