Nato: Aldrig för sent att trappa ned

Ryssland kan slå mot Ukraina i full skala med ingen eller bara mycket liten förvarning, varnar Nato-chefen. – Men det är aldrig för sent för att trappa ned, uppmanar generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg håller presskonferens efter veckans försvarsministermöte i Bryssel.
Möten med Georgien, Ukraina, Finland, Sverige och EU rundade på torsdagen av Nato-ländernas försvarsministermöte i Bryssel.
På presskonferensen efteråt är det återigen allvarsord som dominerar.
– Oavsett vad Moskva hävdar så har vi inte kunna se några tecken på att trupper dras tillbaka eller att det sker någon nedtrappning, utan snarare tvärtom, säger Jens Stoltenberg.
Han varnar fortsatt för att Ryssland kan iscensätta en attack i Ukraina, för att skaffa sig en anledning att slå till.
– Vi vet inte vad som kommer att hända, men vad vi vet är att Ryssland samlat fler styrkor än på flera årtionden i och omkring Ukraina, säger Nato-chefen.

Vill in i Nato

Både Ukraina och Georgien vill gärna bli medlemmar i Nato, även om vägen dit fortsatt är lång. Samtidigt betonas från Nato-sidan att det inte är de styrande i Moskva som avgör vem som ska få vara med eller inte.
– Varje lands rätt att välja sin egen väg är helt grundläggande, säger Stoltenberg.
– Det är viktigt att vi sänder en klar signal till (Rysslands president Vladimir) Putin om att det han gör här är helt oacceptabelt. Det här är ett försök att ta ifrån ett fritt land deras möjlighet att välja vad de vill vara med i, säger i sin tur Danmarks försvarsminister Mikkel Bødskov till danska journalister inför Nato-mötet.

Viktigt med Sverige

Jens Stoltenberg ser framför sig en tid av permanent ökad spänning i öst. Det får konsekvenser även för hur militäralliansen ska förhålla sig till länderna utanför EU.
– Den ukrainska krisen gör Natos samarbete med EU och våra nära partner Finland och Sverige viktigare än någonsin. Rysslands agerande är en del av ett större mönster med ökande strategisk konkurrens, fler hybridhot och ihållande instabilitet. Det här kan bara hanteras om vi arbetar tillsammans, säger Stoltenberg i ett av sina inledningsanföranden till försvarsministrarna.
På sin avslutande presskonferens betonar han sedan återigen hur allvarligt Nato ser på den ryska kraftsamlingen vid gränsen.
– De har tillräckligt med trupper och tillräcklig kapacitet för att dra igång en fullskalig invasion av Ukraina med väldigt liten eller ingen förvarning alls. Men det är aldrig för sent för att trappa ned, säger Stoltenberg i Bryssel.

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:
1952: Grekland och Turkiet.
1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).
1982: Spanien.
1999: Polen, Tjeckien och Ungern.
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.
2009: Albanien och Kroatien.
2017: Montenegro.
2020: Nordmakedonien.
ANDRA LÄSER