Rätten att ansöka om asyl gäller alla

Regeringen Marin kommer inom de närmaste dagarna att ytterligare begränsa möjligheterna för ryska medborgare att få visum till Finland. Samtidigt har frågan om asylrätten för ryssar aktualiserats. Ska ryska män som inte vill kriga i Ukraina beviljas asyl i Finland?  Nej, säger både Jussi Halla-aho (Sannf) och Petteri Orpo (Saml).

Gränsen mellan Finland och Ryssland, visum och asylrätten väcker diskussion.
Susanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
26.09.2022 16:32
Enligt nuvarande internationella avtal och konventioner har alla rätt att ansöka om asyl och få sin sak prövad. Men för att beviljas asyl måste en person verkligen vara förföljd eller diskriminerad i sitt hemland. Enligt Justitiekansler Tuomas Pöysti är viljan att undvika militär tjänstgöring inte en tillräcklig grund för att beviljas internationellt skydd. Pöysti påpekar att varje fall behandlas individuellt.
Det är myndigheter, inte politiker, som behandlar asylansökningar och värderar behovet av internationellt skydd från fall till fall. Många riksdagsledamöter har ändå lyft upp frågan. Åsikterna går kraftigt isär.
I torsdags kom asylfrågan upp under riksdagens frågestund då ryska medborgares visum eller egentligen möjligheterna att sluta bevilja turistvisum än en gång diskuterades. Tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) frågade om regeringen anser det vara moraliskt rätt att en person som modigt har motsatt sig det ryska anfallskriget i Ukraina och hotas av 15 års fängelse eller något ännu värre straff, fråntas möjligheten att beviljas skydd i ett annat land. Han påpekade att om skydd inte beviljas kan de här människorna tvingas att delta i kriget mot Ukraina, vilket vi inte kan tycka att är bra.
Statsminister Sanna Marin (SDP) svarade att hon tänker i samma banor och att det finns många oliktänkare i Ryssland och att det inte är ändamålsenligt att försätta dem i en svår situation. Därför utreder regeringen möjligheten att införa ett visum på humanitära grunder.
Tuomioja är medlem av riksdagens utrikesutskott och hans utskottskolleger Elina Valtonen (Saml) och Saara Hyrkkö (De Gröna) har blivit tillfrågade av Helsingin Sanomat om hur de ser på asylfrågan för ryssar som inte vill delta i kriget. Valtonen påpekar att asylprocessen är individuell men anser det vara möjligt att män som riskerar att bli inkallade skulle beviljas asyl. Hyrkkö är av samma åsikt och säger att det är en positiv signal att motståndet mot kriget växer i Ryssland. Hon understryker ändå att det är myndigheterna som sköter asylprocessen, inte politikerna.
Både Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra och den tidigare ordförande Jussi Halla-aho, som i dag leder riksdagens utrikesutskott, tar skarpt avstånd från tanken att ryska medborgare som inte vill delta i kriget och nu söker sig bort från Ryssland ska kunna beviljas asyl. Sannfinländarna anser att hela gränsen borde stängas, med hänvisning till att gränsbevakningslagen har ändrats så att en hybridattack i form av en strid flyktingström berättigar att ha enbart en gränsövervakning öppen. Situationen just nu uppfyller ändå inte kriterierna för att stänga gränsen. Dessutom måste det under alla omständigheter finnas en gränsövergång där det går att ansöka om asyl.
Även Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo har varnat för att det kan vara en säkerhetsrisk om Finland tar emot en stor mängd asylsökande ryska reservister. Det argumentet använde även Jussi Halla-aho i lördags när han intervjuades i Yles Morgonettan.
Riksdagsledamöter har all rätt att ta upp vilka frågor som helst och ge sin syn på dem. Det är ändå oerhört viktigt att minnas att enskilda asylbeslut inte ligger på politikernas bord. Enligt nuvarande lagar och avtal kan man inte dra alla människor som har en viss nationalitet, religion, hudfärg eller språk över samma kam. Det går varken att utesluta behovet av skydd på sådana grunder eller att skapa en automatik där alla får skydd. Det krävs en individuell bedömning.
Det finns oroväckande tecken på att en del politiker vill glömma bort den här viktiga principen och även en del andra principer.
I fredags gjorde regeringen en slags u-sväng när det gäller ryska medborgares visum till Finland. Man har visserligen signalerat sin vilja att ytterligare begränsa visumen för ryssar tidigare. U-svängen handlar mera om processen.
Regeringen har tidigare hänvisat till att alla rysk medborgare borde definieras som en säkerhetsrisk för att alla ryska turister ska kunna stoppas vid våra gränser. Säkerhetsmyndigheternas sak har inte sett fog för en sådan definition. Därför är motiveringen nu att Finlands rykte annars skulle skadas i omvärldens ögon.
Det här kritiserar forskaren Johanna Vuorelma, som hävdar att processen inte stöder sig på rättsstaten, och inte heller stöttar rättsstaten.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina är värt alla fördömanden och sanktioner. Men det gäller att inte slänga ut barnet med badvattnet.

ANDRA LÄSER