– Vi är besvikna över att de döms, även om det finns förmildrande element som att en del av åtalen förkastades helt och en av de åtalade friades, säger Antero Mukka till HBL en timme efter att domen från Helsingfors tingsrätt blivit offentlig på fredagen.
Stämningen på tidningens redaktion beskriver han som tudelad.
– Det har varit en mycket tung process för hela redaktionen och företaget. Det kommer säkert ta en tid att smälta domen, men reportrarna kommer att få all uppbackning också i fortsättningen.
Mukka konstaterar att det finns flera punkter i domen där tingsrätten är på yttrandefrihetens sida.
– Det är väsentligt att tingsrätten konstaterar att Försvarsmakten och landets säkerhet inte har utsatts för konkret skada. Det är en viktig slutsats för allmänheten.
Domen blev betydligt mildare än de 1 år och 6 månader som statsåklagare Jukka Rappe yrkade på för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet.
Reportern Tuomo Pietiläinen döms till 50 dagsböter och Laura Halminen döms men får inget straff. Deras närmaste chef Kalle Silfverberg frias på alla åtalspunkter.
Minimistraffet för brottet är enligt strafflagen fyra månaders fängelse. Att straffet blev lägre motiverar rätten bland annat med att processen pågått under en lång tid och att det uppmärksammats stort i offentligheten.
Helsingin Sanomats tf chefredaktör Antero Mukka.
Inte förhandscensur
Enligt åtalet planerade journalisterna ytterligare artiklar på temat. Därför åtalade statsåklagare Jukka Rappe också journalisterna för försök till röjande av statshemlighet, vilket tingsrätten inte höll med om utan friade journalisterna. Det tycker Antero Mukka var självklart och viktigt eftersom det hade varit förhandscensur.
Journalistförbundets ordförande Hanne Aho är inne på samma linje när HBL når henne på en nordisk konferens i Köpenhamn.
– Det skapas inte ett läge där det i Finland blir olagligt att enbart samla in information. Det hade varit ett allvarligt slag mot journalisternas arbete, säger Aho.
Journalistförbundets ordförande Hanne Aho tycker att det är en tydlig signal att Finland dömer journalister i rätten.
Hon säger att fallet väckt mycket diskussion och förundran också utanför Finlands gränser.
– När jag berättade om domen var det många som skakade på huvudet, säger Hanne Aho.
Hon tycker att rätten är inne på fel spår när man dömer journalister för att ha gjort sitt jobb.
– Trots att domen konstaterar att journalisterna inte hade för avsikt att äventyra nationens säkerhet, att det är gamla uppgifter och att man inte specifikt kan säga att journalisterna äventyrat Finlands säkerhet, döms de ändå.
Nu ska både Mukka och Aho studera domen noggrant.
– Fallet är långt och vindlande och vi måste bekanta oss med domen grundligt. Den analys som tingsrätten gör av den ursprungliga artikeln baserar sig på hemligstämplade åtalspunkter, och ställvis är det väldigt svårt att uppfatta på vilka grunder tingsrätten har fattat beslut och vad man hänvisar till. Vi får orientera lite i blindo när vi läser det här, säger Mukka.
Tingsrätten har också dömt Helsingin Sanomat att avpublicera den fem år gamla artikeln från tidningens webbplats. Mukka konstaterar att domen inte vunnit laga kraft, och att utgångspunkten är att innehåll som publiceras på nätet är publicerad historia och avpublicering gör man bara av ytterst vägande skäl.
Att två journalister döms är en betydande signal till finländska journalist och också internationellt, anser Hanne Aho.
– Finland är yttrandefrihetens mönsterland och försvarat yttrandefriheten runt om i världen och skyddat personer som använt sin yttrandefrihet och tvingats fly. Nu dömer Finland själv journalister.
Päivi Korpisaari, professor i kommunikationsrätt, tycker inte att betydelsen av domen ska överdrivas. Fallet är unikt i sitt slag och går inte att generalisera.
Professor: Unikt fall
Päivi Korpisaari är professor i kommunikationsrätt vid Helsingfors universitet. Hon anser att domen begränsar yttrandefriheten. Men samtidigt betonar hon att statens säkerhet är en grund för en begränsning enligt människorättsdeklarationen, som tingsrätten flitigt hänvisar till.
Röjande av statshemlighet har sedan länge varit straffbart enligt Finlands lag.
– Domen innebär ingen ny begränsning, men sådana här dokument har inte tidigare har publicerats. Därför har det inte kommit ett avgörande tidigare.
Korpisaari anser att domens betydelse inte ska överdrivas eller ses som prejudikat.
– Det finns knappast någon journalist som skulle komma ihåg ett tidigare fall där man har publicerat handlingar som Försvarsmakten har sekretessbelagt. Det är ett speciellt fall och därför tycker jag att man inte ska dra för långtgående slutsatser om andra yttrandefrihetsfrågor.
Domen kan ändå påverka journalisters agerande, tror hon. Processen har varit lång, och sannolikt tung för de åtalade, och hon beskriver advokatkostnaderna som skyhöga. Rädsla för att hamna i en liknande sits kan verka dämpande på andra journalister.
Att det blev en fällande dom för journalisterna ser hon som väntat. Den som publicerar sekretessbelagd information av det slaget som gjorts i fallet tar en stor risk, menar hon. Då måste man kunna visa att det är motiverat, till exempel att man avslöjat en betydande olägenhet.
Korpisaari tycker det är bra att tingsrätten gick in för bötesstraff för den ena journalisten och inget straff för den andra, även om minimistraffet enligt lagen är fängelse. Där menar hon att rätten vägt in journalisternas yttrandefrihet. Bötesstraffet motsvarar en rejäl fortkörning, ger hon som jämförelse.
