Strejken är i gång – så här ser det ut i Esbo

I Prisma i Sello möts HBL av tjocka nerdragna persienner lite efter klockan sex på torsdagsmorgonen. En handfull tidiga butiksbesökare står handfallna en stund men vänder snart om. På en skylt står det att matbutiken öppnar två timmar senare, men inte heller det är helt säkert, enligt en säkerhetsvakt i närheten.

Dagispedagogen Therese var på väg till Prisma för att köpa material för dagens pyssel.

– Andra butiker i närheten har inte det jag behöver, säger hon.

Hon rycker på axlarna. De får hitta på något annat att göra helt enkelt.

– Men det är bra att de strejkar för högre lön. De får inte tillräckligt betalt. Och inte pedagoger och lärare heller, säger hon.

Den största frågan i servicefacket Pams strejk berör löneförhöjning eftersom de anser lönerna i branschen är för låga. Pam har krävt en löneökning på runt 200 euro. Deltagandet i strejken är frivilligt. 

På andra sidan gången i köpcentret Sello öppnar K-citymarket dörrarna. I huvudstadsregionen är målet för strejken S-gruppens Prismastormarknader, medan K-gruppens Citymarketbutiker inte berörs av den första strejkvågen.

Butiksbiträde Alexander tycker att det känns lite konstigt att butiken intill strejkar, trots att de hör till samma fackförbund.

– Men det är viktigt, och det blir kanske vår tur nästa vecka, säger han.

– Jag vet inte ännu. Kanske det, vi är många unga som arbetar här så vi har inte strejkat förr.

Maria som också är butiksbiträde på K-Citymarket är inte med i fackförbundet Pam. Hon skulle därför inte strejka också om det i dag gällde hennes arbetsplats.

– Min lön är så låg redan. Får jag inte det ekonomiska stödet som de som är med i Pam får när de strejkar går det inte.

– Jag blev finsk medborgare för inte så länge sedan. Jag är inte van att strejka, har aldrig gjort det innan.

Iso Omenas Prismaaffär i Mattby har till skillnad från den i Sello varit öppen sedan klockan sex på morgonen.

– Nittio procent av de anställda dök inte upp i morse, säger en förman som föredrar att inte säga ditt namn då det här inte är hennes strejk.

– Vi gör vad vi klarar av, men vi är tillräckligt många här för att fylla hyllorna och ha en kassa öppen, säger hon. 

Förmannen berättar att gården var hektisk, många ville fylla kökshyllorna ifall att butiken skulle varit stängd i dag.

– Du skulle ha sett hur det såg ut i går kväll, det gapade tomt. Nu har vi hunnit fylla på det mesta.

Av de butiksbiträden som kommer förbi har flera lite för mycket att göra för att hinna stanna och prata. Johanna Vaajoensuu som står och radar in sallader och färska örter hinner trots det utbyta några ord. 

– Visst känns det av att vi är färre på jobb. Men det har nog gått bra. Ännu är det lugnt i alla fall, säger hon.

Men klockan är bara åtta på morgonen, inte så många har ännu börjat handla mat.

Anledningen till att Vaajoensuu inte strejkar är för att hon inte är med i facket. Detsamma gäller nog de flesta som är på jobb här i dag, tror hon.

Det är framför allt praktikanter som strosar runt i affären och radar in produkter i de tidigare tomma hyllorna. För Ismail är det dag fyra på jobb.

– Det är det mera jobb för mig, men de förtjänar det! skrattar han.