Fler barn föds nu – men modell med intensivt föräldraskap kan vara avskräckande

Den ökade fruktsamheten överraskade Folkpensionsanstalten så till den grad att man måste tidigarelägga lanseringen av följande moderskapsförpackning. Den presenterades på torsdagen.

Men också forskarna har blivit förvånade. Medan pandemin har lett till en dramatisk nedgång i nativiteten i flera länder i exempelvis södra Europa, vände utvecklingen plötsligt hos oss.

2020 var fruktsamhetstalet 1,37 mot historiskt låga 1,35 året innan. Och sett till uppgifter från Statistikcentralen har trenden fortsatt. Fruktsamheten var 1,44 mellan oktober i fjol till september i år.

Talet anger hur många barn en kvinna i genomsnitt föder om fruktsamheten fortsätter på samma nivå.

Enligt Anneli Miettinen, forskare vid FPA, var en vändning att vänta eftersom utgångsnivån i Finland varit så låg. Frågan har snarare varit när den ska komma.

– En stor del av minskningen i nativitet kommer av att man skjuter upp att skaffa barn, och väntar på vad man tänker sig en bättre tid i livet. Därför kunde man förvänta sig att det skulle finnas ett uppdämt behov, säger hon.

Att fler barn föddes just under coronaåret är däremot förvånande. Enligt henne kan det bero på att pandemin i jämförelse ändå inte har drabbat oss så hårt. Trots permitteringar och uppsägningar har också sysselsättningsläget varit förhållandevis bra.

– Det har säkert minskat coronaeffekten på nativiteten.

Finlands befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen, vilket har fått bland annat regeringen att reagera.

Enligt Miettinen visar krisåret 2020 att saker som familjeledighet, en fungerande småbarnsfostran och skola sammantaget har effekt.

Samtidigt tyder forskning på att familjepolitiska åtgärder inte är avgörande.

– De påverkar mer tajmningen, när man skaffar det första barnet eller om det andra kommer i lite snabbare takt.

Direkta incentiv, som ekonomiska, måste vara stora för att ha betydelse. I Kanada betalades till exempel en bonus på hela 10 000 kanadensiska dollar ut för att få till fler barn.

Mycket handlar också om andra politikområden, som sysselsättningspolitik och utbildningspolitik. En viss risk med tanke på nativiteten finns i målet att fler ska studera på tredje stadiet menar Miettinen. Just studier är en orsak till att man väljer att försöka få barn senare.

– Man kunde också fundera på hur man förkortar studietiderna eller på sätt att stödja dem som får barn medan de studerar.

En kvinna som får sitt första barn är i dag i snitt 29 år, medan pappan är 31–32 år. Länge önskade man i medeltal 2,5 barn, medan antalet nu är lägre, 2. Och det är heller inte längre på något sätt självklart att försöka få barn, utan fler väljer aktivt att avstå från det.

Enligt Anneli Miettinen visar undersökningar att många skjuter upp barnskaffandet med motiveringen att de inte vill ge upp sin nuvarande livsstil.

Även osäkerhet kring jobb och försörjning påverkar. I synnerhet välutbildade kvinnor är fundersamma när det gäller hur de ska lyckas kombinera barn och arbete, men den här oron finns också hos män.

Dessutom har en tendens kring föräldraskapet blivit allt tydligare – på gott och på ont. Miettinen talar om ett intensivt föräldraskap, ett drag som har förstärkts under 2000-talet.

– Det byggs delvis upp via sakkunniga som betonar vikten av att man fungerar som förälder samt betydelsen av interaktion mellan föräldrar och barn.

Mer socioekonomiska resurser läggs på föräldraskapet. Man använder både mer tid och pengar på barnen.

Barnens bästa står i fokus, vilket i sig är mycket bra. Miettinen nämner att pappor exempelvis är väldigt mycket mer närvarande i sina barns liv än säg för trettio år sedan.

– På sitt sätt handlar det om en seriös inställning till föräldraskap. Avigsidan är att det gör det väldigt mycket svårare och tyngre att vara förälder.

Därför kan det också verka avskräckande.

Ett intensivt föräldraskap riskerar också att öka ojämlikheten mellan familjer, där en del kan göra satsningen medan andra inte har den möjligheten.

Det här samtidigt som många upplever en ökad ensamhet, vilket inte gör livet lättare.