Staten öser hundratals miljoner på elstöd – de här detaljerna ska elkunderna vara noga med

Regeringen har tagit till en serie åtgärder för att hjälpa finländare med höga elräkningar, och det kan bli ännu mer. En del av stöden ska betalas automatiskt, men det lönar sig ändå att ha koll på detaljerna. 

Går förslaget till elstöd igenom i riksdagen drar elbolagen automatiskt av den summa hushållen har rätt att få i stöd från vårens elräkningar.
Katarina Koivistokatarina.koivisto@hbl.fi
31.01.2023 08:17
Höstens och vinterns höga elpris har fått regeringen att ta till en lång rad åtgärder för att hjälpa hushållen att klara sina elräkningar.
Just nu ligger ett förslag till elersättning hos riksdagen. Ersättningen ska, om den går igenom, automatiskt betalas till alla hushåll med ett elpris som överstiger 10 cent per kilowattimme. Varje hushåll har ändå en självrisk på 90 euro per månad. Hälften av den summa som överstiger 90 euro ersätts.
Ersättningen gäller grundavgiften och priset på elenergi, överföringsavgiften räknas inte in. Den gäller för fyra månader, från november i fjol till februari i år.
– En automatisk ersättning betyder inte att hushållen får kontanter i handen, men den summa de är berättigade till dras av från kommande elräkningar, säger konsumentexpert Juha Beurling-Pomoell.
Hushållen behöver inte göra någonting för att få ersättningen. Elbolagen läser av räkningarna och drar från och med mars av den summa som varje enskilt hushåll är berättigat till. Staten ersätter sedan elförsäljarna med den summan.
I sina kommentarer till elersättningen har elbolagen ondgjort sig över att det blir väldigt dyrt att ställa om it-systemen för att kunna genomföra avdragen på elräkningarna. Det innebär att alla kanske inte heller är klara att göra avdragen i mars.
Den som flyttat kring årsskiftet och kanske bytt elbolag har skäl vara noggrann.
– Det är viktigt att se till att det elbolag som man har i mars har information om elräkningarna från november och december i fjol, säger Beurling-Pomoell.

Hushållsavdrag möjligt

Den elersättning som riksdagen nu diskuterar är den senaste i raden av åtgärder som regeringen vidtagit för att hjälpa hushållen att klara av vinterns elräkningar.
Momsen på el har redan tillfälligt sänkts från 24 procent till 10 procent. Det är en sänkning som kommer alla till godo. Regeringen har också beslutat att göra det möjligt att dra av en del av elkostnaderna i beskattningen nästa år. 
Den som har elräkningar på totalt över 2  000 euro under perioden januari–april kan söka om avdraget i form av ett hushållsavdrag. Det kan gälla till exempel eluppvärmda egnahemshus där ägaren tvingats sluta ett dyrt elavtal.
Den som haft brått med avdraget har redan kunnat söka ett nytt skattekort för i år. Annars kan avdraget göras i deklarationen för 2023. Avdraget är tillfälligt och hushållen får dra av 60 procent av den del av elräkningen som stiger över 2  000 euro.
Finansministeriet räknar med att skatteavdraget berör drygt 250  000 hushåll. Skatteintäkterna minskar i och med det med cirka 265 miljoner euro.
Skatteförvaltningen påpekar att det inte går att göra något avdrag för avgiften för elöverföring. Det går inte heller att ansöka om elavdrag för kostnader som har att göra med jordbruks- eller näringsverksamhet, eller om kostnaderna dras av någon annanstans i inkomstbeskattningen.
Möjligheten att dra av kostnaderna för höga elräkningar påverkar inte möjligheten att göra hushållsavdrag för till exempel en renovering fullt ut.

”Hållbart stöd behövs”

Den som inte har möjlighet att dra av elkostnaden i beskattningen kan söka om stöd av Folkpensionsanstalten FPA för att få hjälp med sin elräkning.
– Ur konsumentens synvinkel är det bra att staten byggt upp system för att stödja hushållen i vinter. Det har visserligen förekommit kritik för att sådana som egentligen inte behöver det får stöd, men på det här sättet har regeringen kunnat åstadkomma stödet snabbt, och det är många som faktiskt är i stort behov av det, säger Juha Beurling-Pomoell.
Han understryker att det ändå samtidigt är viktigt att Arbets- och näringsministeriet fortsätter med förberedelserna för en metod som kan stödja hushållen hållbart på längre sikt. Det kunde vara till exempel i form av ett pristak. Den här vinterns åtgärder är akuta lösningar som därför har en del brister.
– Det finns ingenting som säger att vi inte får en ny kris framöver, nästa vinter eller om fem år. Därför är det viktigt att ta fram hållbara system för framtiden. Hållbart på längre sikt är inte att staten betalar så mycket som nu för våra elräkningar, säger Beurling-Pomoell.

ANDRA LÄSER