Finansministeriet tror att tillväxten stannar av: ”Ingen kollaps, men inte heller bra”

Det är jämna plågor. Så kan man fritt parafrasera Finansministeriets färska prognos för Finlands ekonomi.

– Det blir en måttlig tillväxt. Kriserna har inte förvärrats och marknaderna kommer inte att kollapsa. Allt går sin gilla gång, säger Mikko Spolander, överdirektör vid Finansministeriet.
Sören Jonssonsoren.jonsson@hbl.fi
19.09.2022 19:39
På måndagen presenterade Finansministeriet sin senaste prognos. Till skillnad från bankernas prognoser är det här en riktig tungviktare i ekonomiska kretsar. Utifrån prognosen har regeringen upprättat statsbudgeten för 2023.
Enligt prognosen kommer Finlands bnp växa med 1,7 procent 2022, 0,5 procent 2023 och 1,4 procent 2024.
– Vi förutspår inte någon kris eller kollaps. Men den ekonomiska tillväxten riskerar att avta avsevärt nästa år samtidigt som obalansen inom de offentliga finanserna förvärras, säger Mikko Spolander, överdirektör vid Finansministeriet.
Den riktigt skarpsynte kan måhända minnas att Finansministeriet i juni förutspådde att ekonomin 2022 ska växa med 1,4 procent i år. Ministeriet har alltså skruvat upp förväntningarna för det här året.
Det beror enligt Spolande på att den första halvan av året har varit överraskande bra. Sysselsättningen har ökat och konsumenterna har fortsatt köpa varor och tjänster. Konsumtionen har burit den finska ekonomin, men efter sommaren gick luften ur konsumtionsfesten.
– Inget särskilt har egentligen hänt efter sommaren. Kriget har inte eskalerat och inte heller inflationen. Ändå har förtroendet för framtiden sjunkit drastiskt. Konsumenternas förtroende för både Finlands ekonomi och sin egna personliga ekonomi har sjunkit till rekordlåga nivåer.
Till vintern kommer tillväxten att stanna av och Finansministeriet kan inte utesluta en recession. Mot slutet av 2023 börjar den inhemska efterfrågan återhämta sig, enligt prognosen.

Statsskulden ökar när räntan stiger

Europeiska centralbanken (ECB) har under året höjt styrräntorna i flera omgångar och har flaggat för att göra fler höjningar. Det här för att bromsa den skenande inflationen till följd av energichocken. Högre räntekostnader syns också i de offentliga finanserna.
– När räntorna stiger måste staten betala högre hanteringskostnader och därmed ta mer lån. Då stiger kostnaderna ännu mer. Det är inte hållbart.

Höga räntor här för att stanna

Finland har upplevt 10 år av svag tillväxt. Mikko Spolander tror inte att det blir bättre tillväxt i framtiden heller.
– Finlands tillväxt kommer bli mellan 1–1,5 procent per år på lång sikt. I övriga europeiska länder är tillväxtmöjligheterna mycket större än i Finland. Finland har strukturella problem med en åldrande befolkning som sätter gränser för hur mycket ekonomin kan växa.
Finland väntas ha relativt låg tillväxt, men vara bunden av höga räntor. De höga räntorna styrs av tillväxten i världen, inte av tillväxten i Finland.
– Det är problematiskt.

Inflationen kommer från Asien

Mikko Spolander förklarar att inflationen är importerad. Länge fanns det arbetskraft i överflöd i de asiatiska länderna, vilket höll nere inflationen på en onaturligt låg nivå. Det gjorde att centralbankerna kunde idka lös penningpolitik.
– Vi närmar oss en situation där kompetent arbetskraft är en bristvara vilket driver upp priset på arbete. Det i sin tur driver upp priset på varor globalt.
Kinas arbetsföra befolkning minskar. Det här gör att västerländska företag inte längre kan hitta billig arbetskraft och upprätthålla låga produktionskostnader.
– I Kina finns inget socialskydd. I stället har arbetstagare på egen hand sparat ihop till en pension. Nu börjar en stor grupp äldre kineser göra sig av med sina besparingar. Vi talar om hundratals miljoner eller till och med över en miljard människor. Det här gör att inflationen kommer vara fortsatt hög och därmed också räntorna här i västvärlden.

Finansministeriets prognos

Finlands bnp beräknas växa med 1,7 procent 2022, 0,5 procent 2023 och 1,4 procent 2024.
Sysselsättningsgraden förväntas landa på 73,9 procent i år, 73,8 procent nästa år och 74,1 procent 2024.
Inflationen ökar till 6,5 procent i genomsnitt i år. Prishöjningar minskar hushållens köpkraft och dämpar ökningen av konsumtionen under resten av året. Hushållens realinkomster minskar och sparandet är obetydligt trots den förbättrade sysselsättningen.
Investeringar inom näringslivet kommer fortfarande att vara höga under 2022, men ökande osäkerhet och stigande räntor kommer att bromsa investeringstillväxten nästa år.
Från och med nästa år kommer underskottet i statsbudgeten att börja växa och kommer att vara betydande fram till 2026.

ANDRA LÄSER