Kan Finland vara fredsmedlare, också som Natomedlem?

Finland har genom historien haft en hög profil inom fredsmedling och internationella samtal. President Sauli Niinistö har försökt verka för avspänning i Östersjöområdet. Till exempel år 2018 var Helsingfors en arena för toppmötet mellan Rysslands dåvarande president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin.

Hur påverkas den här rollen efter att Finland har blivit Natomedlem?

HBL ställer två frågor till delegater på De Grönas partikongress i Joensuu och SFP:s partidag i Åbo.

Heidi Hautala, Gröna, Europaparlamentariker

1. Finland kan förstås försvara och kanske utveckla sin roll inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), som grundaktör till föregångaren KSSE, och Helsingforsavtalet. En aktuell fråga är om Finland fortfarande kan tänka sig att ordna en större säkerhetskonferens nu 50 år senare. Det finns ingenting som säger att Finland inte kan agera så, och Finland ska vara aktivt.

2. Finland ska på olika sätt främja att man återvänder till borden, där man kan förhandla mellan USA och Ryssland, för att nedrustningen åter ska kunna lyftas. Det har varit svårt under de senaste åren. Finland kan diplomatiskt främja det, också inom OSSE och FN. Därtill tycker jag att Finland ska fortsätta arbeta mot vetorätten i FN:s säkerhetsråd. Världen har förändrats sedan FN grundades och säkerhetsrådet fick sina maktbefogenheter. Vetorätten gäller också kärnvapen, eftersom alla kärnvapenländer är med.

Ulf Sourander, SFP, S:t Karins

1. Jag tror inte vi längre kan ha en lika stark och aktiv roll som fredsförmedlare. Finlands roll har byggt på våra goda relationer till Ryssland, speciellt president Niinistös rätt goda förbindelser till Putin, men så är det ju inte längre. Jag tror inte vi kan ha samma roll längre.

2. Utan vidare borde vi fortsätta, men som det kommit fram i debatterna här är det svårt att tolka de signaler som kommer från Ryssland, de är alltid tvetydiga. Det är svårt när det säger en sak och menar något annat. Jag tycker att Finland verkligen borde driva på, men det är svårt att säga hur det kan göras. Jag tror inte någon vet det i dag.

Linnéa Lang, SFP, Helsingfors

1. Jag tror vi kan ha en viktig roll och kan kanske fungera som en brobyggare mellan öst och väst, fast vi hör till det globala väst. Det är såklart en känslig fråga och därför har det dröjt så länge att ta det här beslutet [om en Natoansökan]. Samtidigt är det ett ställningstagande där vi visar att vi som en del av något större är redo att kämpa för freden tillsammans med andra. Finlands fredförmedlande roll behöver inte minska för det.

2. Alla borde jobba för nedrustning av kärnvapen. Det är ett enormt globalt hot och det känns väldigt skrämmande. Men går man med i en allians gör man det på vissa villkor. Frågan är hur vi positionerar oss där, hur vi för fram våra egna värderingar. Jag känner inte riktigt till de andra Natoländernas förhållningssätt till kärnvapen, men frågan är hur mycket man kan ta avstånd från det gemensamma och betona det egna.

Niko Partanen, Gröna Unga

1. Jag önskar verkligen att vi ska kunna vara fredsmedlare. Men det finns också en gräns för vad vi kan göra. Jag tycker kanske inte att vi behöver ta Putin hit till Finland. Den linjen behöver vi inte ta när vi håller på att gå med i Nato. Men presidenten har ju haft kontakt per telefon. Det är viktigt att man talar med varandra.

2. Det är en viktig fråga för Finland. Många finländare har undrat, är vi säkra på att vi vill stödja kärnvapen? Men å andra sidan, är det rätt att vi står här oskyddade om Putin hotar med kärnvapen? Vi kan ta modell av Norge, och vi kan lyssna också på andra i världen, till exempel afrikanska länder som vill att kärnvapen läggs ner.