Belarusiern Aliaksandr Bialiatski och två organisationer får Nobels fredspris

Nobels fredspris går i år till den belarusiska, fängslade demokratiprofilen Aliaksandr ”Ales” Bjaljatski och människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland och Ukraina. 

Den belarusiska människorättsaktivisten Ales Bialiatski får Nobels fredspris 2022.
Anna Björkqvistanna.bjorkqvist@hbl.fi
07.10.2022 09:43 UPPDATERAD 07.10.2022 13:21
Ales Bjaljatski är grundare till organisationen Viasna år 1996. Den uppståd som svar på en kontroversiell konstitutionsändring som stärkte president Aleksandr Lukasjenkos makt. Organisationen blev bland annat ett bekant namn för världen i samband med protesterna mot den belarusiska diktatorn. Organisationen har hjälp till att dokumentera brott mot personer som varit kritiska till regimen. Den har också deltagit i protesterna. 
Bjaljatskis fru säger till nyhetsbyrån AFP att hon "översköljs av känslor".
– Jag sänder min djupaste tacksamhet till Nobelkommittén och det internationella samfundet för detta erkännande.
60-årige Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen när hon presenterar årets pris.
– Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.

Banbrytande roll

Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart släppa Bjaljatski, som sedan förra året sitter i fängelse för påstådda skattebrott.
– Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska Nobelkommittén hedra tre framstående kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina, säger Reiss-Andersen.
Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stärka människors rättigheter och demokrati i Ukraina.
Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i år har CCL engagerat sig i att försöka identifiera och dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska civila befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset med.
– I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hålla skyldiga parter ansvariga för sina brott, säger Reiss-Andersen.

Även Memorial

– Människorättsorganisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försäkra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, säger Berit Reiss-Andersen.
Aktörer för det civila samhället i Ryssland har utstått hot, fängslanden, försvinnanden och mord i många år. I december 2021 tvingades Memorial stängas för gott.
– Men människorna bakom Memorial vägrar stängas ned, säger Reiss-Andersen.
En reporter på plats på Nobelinstittutet i Oslo frågar om detta riskerar att orsaka ytterligare fara för aktivisterna.
– Det här är ett dilemma som Nobelkommittén ofta ställs inför, och är något vi alltid har i åtanke. Men vi ser det som att individerna bakom dessa organisationer har valt att åta sig en risk, och betala ett högt pris, och visar mod för att slåss för vad de tror på. Vi är givetvis särskilt oroade för Bjaljatski, som är frihetsberövad under mycket svåra omständigheter i ett fängelse, säger Berit Reiss-Andersen.

Navalnyj, Zelenskyj och Tichanovskaja var förhandsfavoriter

Nobelkommittén kunde också ha låtit bli att dela ut priset, vilket har hänt nitton gånger när världen har drabbats av krig. Första gången som kommittén markerade genom uteblivet pris var 1914 och första världskrigets utbrott. Detta upprepades bland annat under andra världskriget och senast 1972 under Vietnamkriget och oro i Nordirland.
Bedömare sade ändå på förhand att Nobelkommittén troligen finner en pristagare, trots ryskt invasionskrig i Ukraina.
– Det sker viktiga bidrag för fred över hela världen, och i den situation som vi är i blir det ännu viktigare att peka på det som görs för fred och försoning, sa Henrik Urdal, direktör för fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo.
Bland förhandsfavoriterna fanns två oppositionella i Östeuropa: belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och fängslade ryska antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj. Också Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nämndes. 
Artikeln har uppdaterats 7.10 klockan 13.20.

Fakta | Nobels fredspris

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till ”broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen”. Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.
Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.
Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Józef Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Källa: TT

ANDRA LÄSER