Erja Ylöjärvis ledare (HBL 12.3) fokuserar på ett av de dyraste problemen i samhället. Hälsovården gör upp en fjärdedel av statens budget, och kroniska sjukdomar ansvarar för största delen av det.
Det är klart att det behövs förebyggande åtgärder för att upprätthålla människors arbetsförmåga och bromsa utgiftsökningen. Detta är något vi kan dra nytta av i längden. Det akuta problemet är dock att vi inte har resurser och medel för att svara på det ökande behovet av sjukvård under de närmaste åren.
Vi behöver snabba åtgärder för att samtidigt kunna bjuda på den nödvändiga vården och bromsa skuldsättningen av den offentliga sektorn. Lyckligtvis vi har redan starka bevis på att fokuserade teknologiska lösningar kan spara betydande summor – upp till 80 procent av processkostnader – till exempel i antikoagulantiabehandling och uppföljning av cancer.
Det är inte möjligt att ha sådana besparingar i alla processer, men vården av kroniska sjukdomar innebär regelbundna kontroller och upprepade justeringar baserade på laboratorievärden och patientens tillstånd, alltså på information som till största delen redan är i digital form. Det är precis här som CE-certifierade avancerade lösningar med artificiell intelligens (AI) kommer till nytta. Att implementera ”god medicinsk praxis”-rekommendationer pålitligt är möjligt redan nu.
Intelligent automation är nyckelordet. Om vi tar sådana lösningar i bruk i större mån kan vi vänta på besparingar på hundratals miljoner euro genom att frisätta läkare och sjukskötare från rutiner som en dator klarar lika bra med hjälp av AI.
Mikko Tiihonen, specialläkare, styrelseordförande, Forsante AB
