Sikte på samtidig finsk-svensk Natoansökan – lättare att ansöka om båda länderna är med, säger forskare

Allt ser ut att krattas för att Finland och Sverige ska kunna ansöka om Natomedlemskap samtidigt. – Det är symboliskt viktigt och skulle säkert göra det lite smidigare för både Finland, Sverige och Nato, säger Charly Salonius-Pasternak, forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands statsminister Sanna Marin (S) reser till Berlin tillsammans i veckan. Arkivbild.

Det har sagts ofta den senaste tiden – att det vore bra om Sverige och Finland fattar samma beslut i Natofrågan och att det sker vid ungefär samma tidpunkt.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) tycker att det vore den optimala lösningen.

– Nu när Sverige tidigarelagt sin egen parlamentariska process är det möjligt att besluten om en anslutning, om en sådan görs, infaller på ungefär samma dag eller åtminstone under samma vecka, sade Haavisto förra veckan.

Synkad process

Den parlamentariska process som Haavisto pratar om är den säkerhetspolitiska analys som alla svenska riksdagspartier nu tar fram under ledning av Sveriges utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna).

Den skulle först vara klar i slutet av maj, men nu är deadline tidigarelagd till den 13 maj.

Den 14 maj ska Socialdemokraterna ge sitt besked om Natomedlemskap. Ett beslut som tidigare väntades redan den 7–8 maj.

Men enligt uppgifter till tidningen Iltalehti är det redan klart att president Sauli Niinistö kommer att förkunna sitt stöd för ett medlemskap den 12 maj, varpå partiledarna och ordförandena för riksdagsgrupperna kommer anta samma ståndpunkt samma dag.

Enligt Iltalehti innebär det alltså att Finlands beslut kommer vara fattat den 12 maj.

– Det är uppenbart att man nu i Finland håller på att vänta på ett svenskt beslut innan man kommer ut med sitt eget, säger Charly Salonius-Pasternak om de alltmer synkade tidsplanerna.

I utrikesministrarnas kalendrar finns också en gemensam resa till ett Natomöte i Berlin den 14 maj. Nu i veckan deltar statsminister Sanna Marin (SDP) och Sveriges statsminister Magdalena Andersson (Socialdemokraterna) tillsammans på ett möte med den tyska regeringen.

Och den 17–18 maj kommer president Sauli Niinistö att åka på statsbesök till Sverige.

Politikerna ses alltså titt som tätt och det är i stort sett dagliga kontakter mellan regeringskanslierna. Men varför ses det som så viktigt att ansöka och gå med samtidigt i Nato?

Starkare tillsammans

Ett svar finns i den finländska regeringens säkerhetspolitiska rapport, som kom den 13 april. Ett tätt samarbete mellan länderna under eventuella anslutningsprocesser skulle "underlätta beredskapen och besvarandet av Rysslands eventuella reaktion", står det.

Det handlar om den känsliga period som uppstår mellan det att en ansökan lämnas in och att ett land kan gå med i Nato. Det bedöms ta någonstans mellan några månader och ett år innan alla 30 Natoländerna har ratificerat en ansökan.

Två länder skulle alltså stå emot bättre än ett ensamt.

Om ett land skulle hamna på efterkälken kan rysk skrämseldiplomati, olika former av hot och försök att påverka opinionen också öka mot det landet, påpekar Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid svenska Försvarshögskolan.

– I ett läge där Finland står som moget ansökarland, med mer eller mindre uttalat stöd från stormakter under ansökningsperioden, blir Sverige politiskt mer utsatt, säger Westberg.

– Då blir det ännu viktigare för Ryssland att inte också Sverige ansöker om medlemskap.

Snabbare ansökningsprocess

Både Salonius-Pasternak och Westberg tror att processen inom Nato skulle kunna snabbas på om Sverige och Finland lämnar in sina ansökningar ungefär samtidigt. Även om det är två länder med separata ansökningar, så kan den praktiska hanteringen underlättas.

Om man bortser från symboliken, så spelar det dock inte så stor roll om beskedet om en Natoansökan kommer på exakt samma dag, eller ens samma vecka, anser Salonius-Pasternak. Men skulle det dra ut på tiden, kanske ett halvår eller ännu mer i det ena landet, då kommer det att få stora konsekvenser.

– Det skulle bli genuint problematiskt och börja påverka vilka samarbeten man kan ha. Det är ett faktum att om bara ett land, det vill säga Finland, skulle vara med, så skulle man börja skala tillbaka på det samarbete man har i dag, säger han.

För Natos del blir det en stor skillnad om både Finland och Sverige går med. Det är båda forskarna överens om.

– Det vore oerhört mycket enklare för Nato att bedriva en gemensam försvarsplanering om man fullt ut kunde räkna med att disponera även svenskt och finskt territorium, säger Jacob Westberg.

ANDRA LÄSER