Sanktioner kan slå mot dollarns status

Frysta dollartillgångar för centralbanken i Moskva pekas ut som den hårdaste sanktionssmällen mot Ryssland hittills efter attacken mot Ukraina. Men en del experter varnar för att dollarn därmed kan förlora sin status som världsvaluta. Det skulle kunna slå hårt mot USA:s ekonomi.

Experter varnar för att beslutet att frysa dollartillgångar för Rysslands centralbank kan slå tillbaka mot USA:s ekonomi då det kan få andra centralbanker att rata valutan som osäker. Arkivbild
Joakim Goksör/TT
05.03.2022 08:51 UPPDATERAD 05.03.2022 08:52
Frysta tillgångar för Vladimir Putin, rader av oligarker och ryska beslutsfattare. Stopp för export av viktiga komponenter och elektronik från väst till Ryssland. Sju ryska banker på väg att stängas ut från Swift, det internationella kommunikationssystemet för överföringar.
På toppen av det kommer det som uppges ha haft störst effekt hittills: frysta tillgångar för Rysslands centralbank.

Ryssland fortsätter sälja olja och gas

Sanktionsbesluten kom snabbt trots en uppenbar risk för ett ännu högre inflationstryck i väst när globala energi- och råvarupriser skenar iväg uppåt.
Men det finns kritik. Bland annat mot att det bara är sju ryska banker som är på väg att blockas från Swift. De sju utgör omkring en fjärdedel av det ryska banksystemet. Och de två banker som spelar störst roll för att finansiera Putins Ryssland – Sberbank och Gazprombank – finns inte med på den svarta listan.

Kina en nyckelspelare

Kina – som inför kriget hade 6 000 medborgare i Ukraina – är en nyckelspelare för Ryssland i den geopolitiska kraftmätningen med väst. Inför förra veckans attack mot Ukraina har Vladimir Putin försökt säkra stöd från Xi Jinping, bland annat med en uppgörelse om ett partnerskap "utan gränser" som skrevs på i samband med invigningen av vinter-OS.
Ryssland har med med den nya ryska gasledningen Power of Siberia sedan 2019 kunnat öka gasexporten till Kina rejält och är just nu Kinas tredje största gasleverantör. Samtal pågår om att bygga en gasledning till och siktet är inställt på att öka leveranserna med cirka 10 miljarder kubikmeter per år ovanpå de 16,5 miljarder kubikmeter rysk gas som redan flödar in i Kina.
De finansiella banden till Kina har också stärkts på senare tid. Rysslands centralbank och den statliga ryska investeringsfonden har i dagsläget kinesiska obligationer värda motsvarande 143 miljarder dollar i sin reserv, som kan plockas hem till Moskva trots sanktioner i väst.
Rysslands centralbank har även ett så kallat swap-avtal med Kinas centralbank, som gör att Moskva kan dra in hårdvaluta från Peking för att skjuta in likviditet i den ryska ekonomin. Kina har även skrivit avtal med ryska banker om att de ska kunna använda Cips, Kinas egna kommunikationssystem för banköverföringar. Detta kan fungera som ett alternativ till Swift i vissa utlandstransaktioner.
Ryssland kan alltså fortsätta sälja den allt dyrare gasen, oljan och andra viktiga råvaror till väst. Därmed flödar dollar och euro in till Moskva samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter.
"EU hejar på den ukrainska sidan på säkert avstånd, tittar på i sina varma vardagsrum uppvärmda av rysk gas", skriver krönikören Wolfgang Münchau i en kritisk kommentar på sajten Eurointelligence.
Ränte- och valutastrateger som Zoltan Pozsar på Credit Suisse varnar samtidigt för att sanktionerna mot Rysslands centralbank kan slå tillbaka mot USA:s statsfinanser, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Pozsar tycker att sanktionerna visar att dollarns status som säker tillgång för alla, i alla lägen, inte längre gäller.

"Du kan bara spela det kortet en gång"

Detta kan i sin tur bli ett hot mot USA:s förmåga att finansiera framtida budgetunderskott med hjälp av ett till synes obegränsat sug efter amerikanska statspapper.
Pozsar ser nu framför sig hur en ny global valutaregim tar form efter nästan 80 år av dollardominans. Han räknar med kraftigt minskad exponering mot andra länder och dollartillgångar i valutareserver runt om i världen framöver, när centralbanker börjar skydda sig mot risken att få se sina dollartillgångar inlåsta i bankvalv runt om i västvärlden.
De belopp som står på spel är smått obegripliga. Sammanlagt uppgick centralbankernas reserver till motsvarande 14 000 miljarder dollar 2021.
Kollegan Dylan Grice på Calderwood Capital – tidigare på Société Générale – delar Pozsars bild.
"Du kan bara spela det kortet en gång. Kina kommer att göra det till en prioritet att inte behöva några dollar innan de ger sig på Taiwan. Det är en vändpunkt i den monetära historieskrivningen", skriver han i ett inlägg på Twitter.

Kraftigt minskad dollarexponering

Ryssland har tillsammans med Kina drivit på för att minska dollarns dominans som världsvaluta länge. Sedan Rysslands annektering av Krim har centralbanken i Moskva minskat andelen dollar i sin valutareserv från 43 till 16 procent. Och den ryska centralbankens innehav av statsobligationer från USA är i dag nästan obefintligt, jämfört med 170 miljarder dollar 2013.
Dollartillgångarna har ersatts med mer guld och kinesiska yuan i reserven. Tillgångarna har också flyttats geografiskt, från Europa och USA till Kina och i viss utsträckning Japan.
Ryssland har också kraftigt minskat användningen av dollar i handeln med omvärlden, från 80 procent 2013 till cirka 55 procent 2021. Bland annat har användningen av euro ökat på grund av detta, inte minst i avtalen för handel med naturgas.
Men Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB, tonar ned riskerna för dollarn i närtid. Han ser trots kryptovalutor och ökad användning av yuan i världshandeln egentligen inga alternativ för de centralbanker som kan tänkas vilja dra ned dollarexponeringen. Det gäller även Kina.
– På 5-10 års sikt kommer Kina nog fortsätta att försöka bygga upp ett alternativt system till dollarn. Det här kanske påskyndar det på marginalen, säger han om dollarsanktionerna mot Rysslands centralbank.

För att hantera handelsflöden

Men Kinas valuta blir ingen världsvaluta så länge prissättningen inte sker på en fri marknad, enligt Hammarlund.
– Växelkursen är ju kontrollerad och det finns inte fria in- och utflöden av kapital. Du behöver det för att valutan ska kunna bli en riktig reservvaluta, säger han.
Kinesiska kapitalkontroller begränsar även manöverutrymmet för utländska centralbanker att köpa och sälja kinesiska statsobligationer.
– Där finns ett hinder som gör att yuanen inte fungerar som dollarn eller euron.
I takt med att Kinas ekonomi och handel växer kan dock yuanen roffa åt sig en allt större andel av centralbankernas reserver.
– Om man både säljer och köper i yuan behöver man ju inte dollar för det. Då blir den kinesiska yuanen en reservvaluta, för att kunna hantera handelsflöden.

ANDRA LÄSER