Så här tycker svenskarna om Finland – och om Sanna Marin

Läget i omvärlden har påverkat svenskars bild av Finland.

Det är tydligt i den enkätundersökning som svenska analysföretaget Novus har gjort på uppdrag av bland annat tankesmedjan Magma och Finlandsinstitutet. Det är nu tredje gången som motsvarande undersökning görs.

Nästan 80 procent anser att Finland och Sverige har kommit närmare varandra efter det ryska invasionskriget i Ukraina. Och lika många har nu en mycket positiv eller ganska positiv inställning till Finland. Det är tio procentenheter fler än i den förra undersökningen för tre år sedan.

Enligt Fanny Göterfelt, konsult vid Novus, har Natoprocessen och kriget tydligt påverkat inställningen.

Svenska män är mer intresserade av Finland än kvinnor, och unga män är mer intresserade än äldre – 18–29-åringar sticker tydligt ut. Män har traditionellt ansetts vara mer intresserade av försvarsfrågor.

På frågan vad de svarande vill lära sig mer om vad gäller Finland, toppas listan av Finlands historia, samhällsdebatt och just säkerhetspolitik. 

Gällande historia och samhällsdebatt svarade fler än för tre år sedan ja. Säkerhetspolitik är ett nytt svarsalternativ i årets enkät, som har som syfte att särskilt pejla attityderna till det rådande läget. 

Drygt tusen personer svarade på frågorna i januari. Samplet är representativt för befolkningen i Sverige. 

Där en fjärdedel år 2017 ansåg att Finland är ett land som präglas av jämställdhet mellan könen, gör nu hälften det.

Enligt Fanny Göterfelt är det den största ökningen i mätningen då de svarande får ta ställning till olika påståenden.

Mikko Majander, samhällsanalytiker vid Magma, talar om en uppenbar Sanna Marin-effekt.

– Om bastu är det som svenskar traditionellt förknippar med Finland är det nu i en modernt hänseende Sanna som härskar, säger han och beskriver statsministern som en internationell stjärna, även i Sverige.

Finsk kultur och design imponerar däremot inte särskilt mycket – 40 procent svarar att de instämmer helt eller delvis i påståendet att ”Finland är ett land som kännetecknas av ett stort kulturutbud och framstående design”, och andelen varken eller samt vet ej är stor.

Majander ser det som oroväckande att intresset för det som kallas mjukt makt, som kultur, är så litet. För under 10 procent svarar att de vill lära sig mer, och ännu färre har tagit del av finskt kulturutbud.

Han tänker sig att just kultur och andra mjukare värderingar är viktigt att ta fasta på, eftersom han inte tror att försvarspolitiken är det som håller svenskars engagemang för Finland uppe i längden.

Mikko Majander för fram att svaren i en enkätundersökning som denna också kan spegla det som upplevs som en brist i det egna landet, i detta fall Sverige.

Finland har efter det kalla kriget upprätthållit ett starkt försvar, där Sverige kört ner det i synnerhet vad gäller markkrig som igen är aktuellt i Europa.

80 procent av de svarande håller med om att ”Finland är ett land med välfungerande samhällsfunktioner”, som skola, vård och omsorg. Det kan vara ett tecken på ett missnöje med den svenska skolan.

– Det är naturligt att skolan har klättrat högt upp som ett intresseområde, även om man i Finland redan oroar sig över att våra Pisaresultat har sjunkit, men det budskapet har ännu inte nått Sverige.

Då de svarande får uppge vad de spontant tänker på när de tänker på Finland, dominerar det klassiska bastu, sjöar och sisu.

Bland de längre öppna svaren går det att läsa följande:

”Stolta svåra tysta människor.”

”Något fattigare jämfört med Sverige.”

”Mycket bättre skola, som inte heller fallit för alla trender genom åren. Lärare har högre status i kraft av sin utbildning.”

”Duktiga vintersportare.”

”Landet står upp för sig och håller fast vid finska värderingar.”

Även om tonen i enkätresultatet överlag är positiv, betonar Mikko Majander att det inte bara är rosenrött. Han säger sig vara förbryllad över att bara en knapp femtedel säger sig följa med nyheter från Finland, och att nästan hälften inte alls gör det.

Och trots det ökade intresset för grannlandet i öster, är det färre som kan tänka sig att besöka Finland än Danmark och Norge.

Tre av fyra kan tänka sig att resa till Finland inom de närmaste månaderna, medan Danmark intresserar 84 procent och Norge 83 procent av de svarande. Fanny Göterfelt betonar ändå att ökningen är störst vad gäller Finland jämfört med enkäten för tre år sedan, nästan 20 procentenheter.

En av fyra kan tänka sig att bosätta sig i Norge och en av fem i Danmark. Till Finland kan bara var sjunde tänka sig att flytta. Det främsta hindret är språkbarriären.

– Språket sågs som svårt och något man inte kan förstå eller lära sig, säger Göterfelt.