Resultaten av försöket med basinkomst ute – effekterna på sysselsättningen små

Regeringen Sipiläs aktiveringsmodell rörde om försöket med basinkomst, säger ledande forskare Kari Hämäläinen. Ändå verkade basinkomsten ha positiv inverkan på den psykiska hälsan.

Deltagarna i försöket med basinkomst fick 560 euro i extra stöd varje månad i två års tid.
Sysselsättningen bland dem som fick regelbunden basinkomst under åren 2017–2018 ökade en aning, visar resultaten från försöket med basinkomst. Försöket initierades av Juha Sipiläs (C) regering och genomfördes under ledning av Folkpensionsanstalten FPA.
Försöket gick ut på att 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer i åldern 25–58 år fick 560 euro per månad i villkorslös basinkomst i två års tid. Deltagarna fick arbetslöshetsförmåner av FPA och basinkomsten utgjorde ett tillägg till dem.
Deltagarnas sysselsättning mättes under perioden november 2017–oktober 2018 och jämfördes med sysselsättningen bland arbetslösa som inte fick basinkomst. Under granskningsperioden ökade antalet arbetsdagar bland arbetslösa som fick basinkomst i genomsnitt med 6 dagar jämfört med dem som inte fick basinkomst. Sysselsättningen bland dem som fick basinkomst var i genomsnitt 78 dagar under granskningsperioden.
– Som helhet förblir sysselsättningseffekterna av försöket små. Det här tyder på att en del av dem som får arbetslöshetsförmåner från FPA har andra hinder för sysselsättning än sådana som hänger ihop med förmånsbyråkrati eller ekonomiska sporrar, säger ledande forskare Kari Hämäläinen vid Statens ekonomiska forskningscentral i ett pressmeddelande.

Aktiveringsmodellen försvårar analysen

Trots att effekten som helhet var liten visar resultaten att sysselsättningen bland dem som fick basinkomst var större år 2018 än 2017. Under försökets första år hade basinkomsten inte någon sysselsättningsfrämjande effekt men under det andra året ökade antalet arbetsdagar bland deltagarna.
Kari Hämäläinen påpekar att analysen av resultaten försvåras av att regeringen Sipiläs aktiveringsmodell infördes i början av 2018 och stramade åt villkoren för att få arbetslöshetsförmåner både för dem som fick basinkomst och för dem som inte fick det.
– Det är omöjligt att skilja åt effekterna av basinkomsten under försökets andra år från effekterna av aktiveringsmodellen, säger Hämäläinen i pressmeddelandet.
Minna Ylikännö, chef för forskningsgruppen vid FPA, håller med Hämäläinen.
– Vi kan endast säga att de sysselsättningseffekter som vi observerat är ett kombinerat resultat av försöket med basinkomst och av aktiveringsmodellen, men vi kan inte säga vilkendera av dem har större inverkan eller hur de inverkar, sade Ylikännö i samband med en presentation av resultaten.

Enkät: Större välbefinnande bland basinkomsttagare

I samband med försöket utreddes även basinkomstens inverkan på deltagarnas välbefinnande. Utredningen gjordes som en enkätundersökning men endast 586 basinkomsttagare svarade på enkäten. Därtill svarade 1 047 personer som inte fick basinkomst på enkäten.
De basinkomsttagare som deltog i enkätundersökningen upplevde sitt välbefinnande som bättre än de som inte var basinkomsttagare och svarade på enkäten. Basinkomsttagarna var nöjdare med sitt liv och upplevde mindre psykisk belastning, depression, nedstämdhet och ensamhet än de som inte fick basinkomst.
– Utifrån studien kan man inte med säkerhet säga att det är just basinkomsten som ökat försöksgruppens välbefinnande. Å andra sidan har regionala och lokala basinkomstförsök i andra länder gett liknande resultat vad gäller ökat välbefinnande, säger Minna Ylikännö vid FPA i ett pressmeddelande.
Budgeten för försöket med basinkomst var 20 miljoner euro. Social- och hälsovårdsministeriet publicerade en rapport om försöket på onsdagen.
Läs också:
Basinkomsten lyfte bort stressen och gav trygghet att starta eget
Basinkomsttagare litar mer på varandra och samhället

ANDRA LÄSER