Högerpopulisterna vinner terräng i Estland

Statsminister Kaja Kallas Reformpartiet leder opinionsmätningarna inför parlamentsvalet i Estland på söndag. Men ju närmare valdagen kommer, dess närmare kryper högerpopulistiska Ekre i opinionsundersökningarna.

För Hanna Kangro och Anneli Arusaar är det viktigt att högerpopulistiska Ekre inte får ett för stort stöd. Säkerhetspolitik är valets viktigaste fråga, tycker de.
Katarina Koivistokatarina.koivisto@hbl.fi
04.03.2023 05:01
Det är en dryg vecka kvar till parlamentsvalet när HBL besöker Tallinn. En del valreklam syns i gatubilden, men inte mer än att ett par unga herrar uppger att de inte ens vet att det blir val.
Opinionsundersökningar duggar ändå tätt under den sista veckan inför valet till Riigikogu. Estlands största parti, Reformpartiet, med statsminister Kaja Kallas i spetsen ser fortfarande ut att ta hem segern. Men sedan årsskiftet har Reformpartiets väljarstöd kontinuerligt minskat, medan högerpopulistiska Ekre fått se opinionssiffrorna stiga.
Parlamentet Riigikogu får, om prognoserna slår in, också ett nytt parti. Nykomlingen Eesti 200 har lockat väljare både från Reformpartiet, från fosterlandspartiet Isamaa och från det socialdemokratiska partiet. Eesti 200 ser ut att klara röstspärren på fem procent galant.
Partiet samlar sitt stöd från många olika håll, uppger Martin Mölder, statsvetare på universitetet i Tartu. Men partiet konkurrerar ideologiskt främst med Reformpartiet och det är enligt Mölder tufft, eftersom Reformpartiet har ett grundmurat understöd i det estniska samhället. Många mer eller mindre föds in i partiet och lämnar det aldrig, menar han.
– Folk har varit rätt nöjda med hur Kaja Kallas och hennes ministrar hanterat situationen efter att Ryssland anföll Ukraina och flyktingvågen från Ukraina, det håller stödet stabilt, säger Mölder.
Statsvetaren Martin Mölder tror på en regeringskoalition mellan Reformpartiet och Centern efter söndagens val.
Han påpekar att läget var det motsatta i Kallas tidigare regering som sprack i fjol somras. Hanteringen av covidpandemin och de redan då kraftigt stigande energipriserna gjorde att väljarstödet för Reformpartiet sjönk.

Stormig period

Den gångna parlamentsperioden i Estland har på många sätt varit stormig. Efter valet 2019 bildade Centerns ordförande Jüri Ratas regering tillsammans med Ekre. Ekre hade ändå svårt att hitta kompetenta personer till ministerposterna och det försvårade arbetet. Partiets ordförande Mart Helme tvingades dessutom avgå från posten som inrikesminister efter att ha kallat USA:s president Joe Biden för en ”korrupt skithög”.
Sista spiken i kistan för Ratas och hans regering var när partifunktionärer i Centern blev misstänkta för korruption i samband med ett stort bygge i Tallinns hamn.
Centern satt kvar i nästa regering, en Kaja Kallas bildade i januari 2021. Samarbetet mellan Reformpartiet och Centern knakade ändå i fogarna nästan från början. Droppen som fick bägaren att rinna över för Kallas i juni i fjol var då Centern tillsammans med Ekre fällde regeringens förslag kring förskoleundervisning på estniska.
Efter det bildade Kallas sin nuvarande regering med Socialdemokraterna och Isamaa.

Viktig säkerhet

Inför söndagens val är huvudfrågorna Estlands säkerhet och försvar samt välfärdsfrågor. Alla partier är eniga om att Ryssland utgör ett hot och om att Estland måste kunna försvara sig. Det betyder att de militära utgifterna ökar.
Enligt Martin Mölder finns det ändå en del skillnader i hur partierna ser på tiden efter kriget.
– Ekre talar om faran för att Ryssland ska invadera Estland i framtiden. De tycker att Estland borde rusta upp inom landet i stället för att skicka hjälp till Ukraina, säger Mölder.
De övriga partierna ser ändå Ekre som Estlands mest Rysslandsvänliga.
Valreklamerna finns, men särskilt många är de inte på gatorna i centrala Tallinn.
Mölder konstaterar att Ekres väljare finns främst bland värdekonservativa på landsbygden och bland personer med lägre inkomst i städerna. Också många av de konservativa ryssarna i Estland röstar på Ekre. Bland väljarna finns klart fler män än kvinnor.
Också Centern lockar många ryska röster. Korruptionsskandalen gav partiet ett gott skäl att frånsäga sig ansvaret för att styra en tid och nu är partiet redo att komma igen, tror Mölder. Partiets stora problem är en åldrande väljarkår.
Statsvetaren från Tartu tycker inte att det finns så stora skillnader mellan partierna heller då det gäller välfärdsfrågor. Estland måste få bukt med den höga inflationen och komma ur den ekonomiska recessionen, hur det ska göras är partierna däremot inte helt eniga om.
– Valdebatterna har berört en del sakfrågor, men lika mycket har det från Reformpartiets sida varit försök att ifrågasätta Ekre så att ingen ska vilja samarbeta med populisterna efter valet, säger han.
Mölders analys är att det efter valet finns två möjliga kandidater till statsministerposten. Antingen fortsätter Kaja Kallas med stöd av Centern eller så får Ekres ordförande Martin Helme en chans.

Röstar strategiskt

På Tallinns gator är Ekre inget populärt alternativ. Hanna Kangro och Anneli Arusaar säger att de inte så mycket röstar för något parti som mot Ekre. Det är ett strategiskt val, uppger Kangro.
– Säkerhetspolitiken är viktig, men där står vi alla på samma sida. Ett problem nu är den höga inflationen och de höga energipriserna. De som är i behov av stöd borde få det och där måste nästa regering hitta de rätta metoderna, säger Kangro.
Arusaar uppger att hon aldrig tidigare tänkt på säkerhetsfrågor, men nu känns de väldigt viktiga. Hon håller med om att mindre bemedlade familjer borde få stöd. Trots att hon är nybliven mamma ser hon inga familjepolitiska frågor som skulle avgöra vem som får hennes röst.
– Det är synd att det inte finns ett starkt grönt parti i Estland. Som det är nu är en röst på de Gröna bortkastad eftersom partiet inte når över röstspärren, säger hon.
Det är synd att det inte finns ett starkt grönt parti i Estland. Som det är nu är en röst på de Gröna bortkastad eftersom partiet inte når över röstspärren
Anneli Arusaar
Andri Maimets hoppas att nästa regering också tar itu med sociala reformer. Pensionerna är till exempel väldigt låga, påpekar han.
Andri Maimets som jobbar inom kulturfältet anser att försvaret är den absolut viktigaste valfrågan. Bara som medlemmar av EU och Nato kan Estland slå vakt om sin frihet och om sin självständighet, påpekar han.
– Det här lämnar direkt bort Ekre från min lista över möjliga partier att rösta på, säger Maimets.
Välfärden är också viktig, tycker han. Det behövs en social rättvisa så att alla klarar sig. Trots att Estland är ett litet land måste det ha råd med att ta hand om de äldre och deras hälsa. Maimets säger sig vara bestört över vad det kostar för hans mormor att leva just nu och hur lite pensionen räcker till.
Klimat- och energifrågor är också viktiga för honom.
Malaria Tamm vill inte bli fotograferad och tänker inte heller rösta. Det är ingen idé att rösta tycker hon. I valet för fyra år sedan röstade hon, men det parti som den gången fick hennes röst är hon besviken på nu. Något annat parti som skulle motsvara hennes åsikter har hon inte heller hittat.
Onsdagen före valet var Reformpartiet det populäraste partiet med ett väljarstöd på 28,3 procent. Ekre kom på andra plats med ett stöd på 22,7 procent och Centerpartiet på tredje plats med 18,8 procent.
Reformpartiets stöd har minskat de senaste veckorna medan Ekres stöd stadigt har ökat. Centern är också på väg nedåt.
Efter de tre främsta kommer Eesti 200 med 9,5 procent av väljarstödet, Isamaa med 8,6 procent och det socialdemokratiska partiet med 7,4 procent.

Valet i Estland

Estland väljer nytt parlament, Riigikogu, den 5 mars.
Parlamentet består av 101 ledamöter.
Landet är indelat i tolv valdistrikt med ungefär lika många medborgare i varje distrikt.
Efter valet 2019 blev konservativa Reformpartiet Riigikogus största parti. Näst störst blev Centerpartiet, medan högerpopulistiska Ekre innehar plats tre.
Relativt nya Eesti 200 fick inget mandat för fyra år sedan, men beräknas nu komma in i Riigikogu och knipa över tio mandat.
Estland har en röstspärr på fem procent.
För fyra år sedan röstade 63 procent av esterna.
Av de 1,3 miljoner personer som bor i Estland har drygt 300 000 ryska som modersmål.

ANDRA LÄSER