Glory fick blackout på Erstan – sjöfartskunnig: ”Liknande fall händer några gånger om året”

Kryssningsfartyget Viking Glory drabbades i onsdags av ett elavbrott ungefär en halvtimme efter avgång. En blackout är ändå sällan orsak till oro, säger Magnus Winberg, kurschef på sjöfartsutbildaren Aboa Mare i Åbo. Stora fartyg har flera nödgeneratorer som ska starta inom 45 sekunder, säger han.

Nybygget Glory sattes i trafik i mars. Fartyget går på rutten Åbo–Åland–Stockholm.
Det relativt nya passagerarfartyget Viking Glory fick på onsdagsmorgonen en blackout på fjärden Erstan i Åbolands skärgård. Störningen varade ändå bara en kort stund, och efter några minuter var allt i gång igen, uppgav Viking Lines trafikchef Dan Roberts för Ålands radio.
Glory befann sig hela tiden i farleden under tiden som fartyget var strömlöst. Enligt Ålands radio är orsaken till olyckan oklar men rederiet utreder den.

Händer några gånger om året

En blackout inträffade också i januari, då för Viking Lines M/S Gabriella som åkte in kajen nära Salutorget i Helsingfors.
HBL ringer upp Magnus Winberg för att fråga om elavbrott på fartyg. Winberg är kurschef på Aboa Mare i Åbo som bland annat utbildar personal i hur man hanterar störningar i fartyg.
Enligt Winberg sker blackouter inte så ofta i Finland, men nog några gånger om året.
– Det som oftast händer är att huvudmaskinerna, alltså framdrivningen, stannar. De har ofta bland annat eldrivna kyl- och bränslepumpar så när strömmen går stannar motorerna.
Vid ett elavbrott uppstår till exempel en störning i elgeneratorn eller elgeneratorerna som gör att de stannar eller så gå en säkring som gör att det inte längre kommer ström till fartygets system, förklarar han.
– På ett fartyg ska all elektricitet produceras ombord. Den produceras med maskiner, med dieselmotorer eller andra bränslen i dagens läge, vissa fartyg har stora hybridackumulatorbankar som också börjar komma.

"Ofta startar styrning efter 30 sekunder"

När ett elavbrott inträffar ska fartygets nödgeneratorer snabbt slå på för att ersätta den ursprungliga elkällan. Det här sker i regel automatiskt.
– Enligt bestämmelser i den internationella konventionen för säkerhet för människoliv till sjöss, Solas, ska det finnas en nödgenerator som måste starta inom 45 sekunder. Mer än 45 sekunder får det inte vara strömlöst och ofta brukar det gå snabbare än så, ungefär på 30 sekunder.
När nödgeneratorn slår igång börjar den mata elektricitet till fartygets viktigaste funktioner, förklarar han.
– El styrs bland annat till nödstyrningen så att fartyget ska kunna styras.
Det handlar om att först få hjälpmotorerna att starta och därefter huvudmotorerna. Samtidigt försöker man klargöra vad elstörningen berodde på.
– Vanligtvis får man i gång huvudmaskinerna igen på 5–10 minuter, ibland snabbare. Förutsatt att det förstås inte är frågan om haveri, alltså att något gått sönder, säger han.
Ifall farleden är smal eller vädret utmanande kan en blackout orsaka problem.
– Om det är bra väder och gott om utrymme så är det inget problem, men om det är en trång farled där det är nära till grund så kan de 30 sekunderna vara för långa. Det har ju också hänt sådana olyckor.

Behöver man vara orolig om man sitter på ett fartyg som får elavbrott?

– Nej, absolut inte. Det brukar ordna sig snabbt. Om man pratar om till exempel passagerarfartyg så har de ofta dubblerade och tripplerade system. Det kan till exempel bli en blackout som innebär att bara en del system slås ut. Det är moderna fartyg och desto mer avancerat det är desto mer backup-system har man.
Han betonar att säkerheten gått framåt under årens lopp.
– Om man tar som exempel de allra största kryssningsfartygen i världen så vågar jag nog påstå att det är helt omöjligt att de blir utan el. Enligt nya bestämmelser måste man till exempel ha maskinrummen avskilda så att ifall det uppstår en brand eller om vatten fyller ett maskinrum så har man andra halvan kvar.

ANDRA LÄSER