Osannolik Nato-knorr när Finland får ny lag om djurens välfärd

Efter 15 år av misslyckanden får Finland en lag som förbättrar djurens välbefinnande. Men politikerna förbjuder inte ritualslakt. En anledning kan vara Finlands Natoansökan.

Efter att lagen om djurvälfärd trätt i kraft får nya båsladugårdar inte byggas och kor som drivs upp i båsladugård ska få tillbringa tre månader utomhus mot nuvarande två.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
17.02.2023 17:25
Ett stort steg framåt, säger de som jobbat fram lagen om djurvälfärd, som är klar att klubbas i plenum. Lagen ersätter den 27 år gamla och föråldrade djurskyddslagen, och därmed uppdateras lagens syn på djuren.
– Otroligt fint att lagen är i mål. Den betonar djurens rätt till välbefinnande, inte bara att de ska skyddas, säger jord- och skogsbruksutskottets ordförande Anne Kalmari (C) efter 15 år av misslyckade reformförsök.
Alla medlemmar i utskottet håller med om att Finland tar ett kliv framåt, sett till den förra lagen. Anders Norrback (SFP) och Peter Östman (KD) säger ändå att det är viktigt att klivet inte är större. Ambitionsnivån får inte gå ut över böndernas ork eller tvinga dem till dyra nyinvesteringar i ett trängt ekonomiskt läge.
SFP:s Anders Norrback säger att det är utmärkt att lagen om djurvälfärd är i mål och att den utgör ett stort steg framåt. Han varnar för att sikta högre än vad producenternas ansträngda ekonomi tål.
– Vi måste följa upp hur lagen påverkar jordbrukets lönsamhet, så att vi inte förlorar producenter och blir mer beroende av import från länder med lindrigare lagstiftning, säger Norrback.
– Det är viktigt att producenterna orkar sköta gårdarna enligt den nya lagen, annars lider både de och djuren, säger Östman.

Långa övergångsperioder

Framför allt Jenni Pitko (Gröna) men också och Kike Elomaa (Sannf) anser ändå att reformen ger för lite.
– Finland betraktar sig som en föregångare inom djurens välbefinnande, men trots vissa framsteg är lagen en mager kompromiss. Vi ser fortfarande ut att ligga efter i nordisk jämförelse, säger Pitko.
Nytt är förbud mot kirurgisk kastrering av grisar och mot att tillverka nya insemineringshäckar för suggor. Nya båsladugårdar får inte byggas och kor som drivs upp i båsladugård ska få tillbringa tre månader utomhus mot nuvarande två.
Jenni Pitko (Gröna) är besviken på att lagen om djurvälfärd inte tog större steg framåt och framför allt för att den inte förbjuder pälsnäringen.
Grundlagsutskottet är i sitt utlåtande kritiskt mot att kastreringsförbudet införs först efter 12 års övergångsperiod. Likaså får suggor hållas i gamla inseminserings­häckar om de repareras. Att långvarigt hålla dem i häck förbjuds först efter 12 år, vilket Jenni Pitko beklagar:
– Vi ville förkorta övergångs­tiderna, men utskottet hade inte beredskap för det. Nu kommer djuren att fortsätta lida i flera år framöver. Lagen måste förnyas redan under nästa valperiod. Djuren ska inte behöva vänta i 30 år till.

Halalkött räddar Natoprocess?

En detalj som fått stor uppmärksamhet är att rituella slaktningsmetoder som används för produktion av muslimskt halal- eller judiskt kosherkött inte förbjuds. Regeringen ville förbjuda dem enligt svensk modell, men grundlagsutskottet stoppade planerna.
Inga slakterier i Finland har sökt tillstånd för rituella metoder där slaktdjuret inte bedövas förrän det tappas på blod, vilket bedöms öka lidandet. Ritualslakt lär ändå utövas illegalt eftersom det vore dyrt att ordna med övervakning för laglig produktion av halal- eller kosherkött.
Ännu märkligare blev det då Ilta-Sanomat i onsdags rapporterade att USA:s ambassad i Finland hade fattat intresse för behandlingen av lagen om djurens välfärd. IS skriver att vissa riksdagsledamöter befarade att ett förbud mot ritual­slakt kunde ha äventyrat Finlands Natoprocess eftersom det kunde anses kränka muslimernas rättigheter.
Grundlagsutskottet beslutade i torsdags efter omröstning att rätten till religionsfrihet väger tyngre än behovet att minimera slaktdjurens lidande. Sannfinländarna, De Gröna och Vänsterförbundet blev i minoritet.

”Bultpistol knappast bättre”

Jord- och skogsbruksutskottet uppger att åtminstone USA:s, Tysklands, Belgiens och Israels ambassad hade hört sig för om hur Finland resonerar. Däremot ska den turkiska ambassaden inte ha lagt sig i.
– Vi har nationell beslutanderätt i den här frågan, säger Kike Elomaa (Sannf) sedan det uppstått en bild av att grundlagsutskottet vek sig för turkisk-amerikansk påtryckning.
Peter Östman (KD) säger att inte heller de slaktmetoder som används i Finland är särskilt humana, som ett svar på att metoderna för att slakta kor för halal- eller kosherkött anses orsaka extra lidande.
– Det är en stor besvikelse att grundlagsutskottet bedömer att förbud av ritualslakt skulle begränsa religionsfriheten för mycket. Nu skiljer vi oss från flera referensländer i och med att vi tillåter att djur får lida i religionens namn, säger Jenni Pitko.
Peter Östman säger att grundlagsutskottet ville respektera religionsfriheten.
– Det finns gott om bestämmelser om djurens välbefinnande också i judisk tro. I våra egna slaktmetoder används bultpistol vid bedövning, och det skadar hjärnan. Det är inte heller nödvändigtvis en human slaktmetod.

ANDRA LÄSER