Fond för koldioxidfri odling delar lantbrukare

S-banken lanserar en fond för att samla pengar för kolodling eller andra jordbruksmetoder som minskar utsläppen av koldioxid. Intresset är stort bland en del lantbrukare, medan andra rasar mot fonden.

S-bankens nya fond strävar efter att främja kolodling och hållbart jordbruk.
Katarina Koivisto
05.12.2021 18:30
S-bankens nya fond strävar efter att vara med och finansiera nya jordbruksmetoder som minskar utsläppen av koldioxid eller till och med gör lantbruket koldioxidnegativt. Genom att hjälpa odlare att finansiera en omställning till så kallad kolodling eller regenerativ odling vill fonden förnya lantbruket och göra det mer klimatsmart.
Tanken är i korthet att fonden med insamlade medel köper jordbruksmark. Fonden kommer överens med en lantbrukare om att odla åkrarna så att de binder koldioxid genom kolodling eller med hjälp av någon annan ny metod. Den odlande lantbrukaren blir delägare i åkermarken och har på sikt en möjlighet att lösa in hela arealen.
– Fonden köper inte mark som ingen vill odla, en förutsättning är att det finns en jordbrukare som tar sig an odlingen, säger Jussi Nykänen, portföljförvaltare för fonden.
Enligt Nykänen har fonden väckt stort intresse. Han har blivit kontaktad både av jordbrukare som är intresserade av att utvidga inom klimatsmart odling och av sådana som är intresserade av att sälja sin åkermark. Några har också varit i kontakt för att de vill placera i fonden.

Efterlyser diskussion

Men alla är inte positiva. En insändare i Maaseudun Tulevaisuus anklagar S-gruppen för att ta kål på det småskaliga jordbruket med sin nya fond. Betala hellre bönderna ett skäligt pris för deras varor i stället för att köpa upp deras åkrar, anser insändarskribenten.
Verksamhetsledare Jonas Laxåback på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC uppger att man inte diskuterat fonden inom förbundet.
– Rent principiellt tycker jag att då man diskuterar jordbruksnäringen så borde de odlare som jobbar med metoder för att binda koldioxid ha ett intresse av att diskutera hur olika finansieringsverktyg byggs upp och hur odlarna kunde få lite extra betalt, säger Laxåback.
Laxåback poängterar att jordbrukarna är väl medvetna om att de är en del av lösningen då det gäller klimatförändringen. Lantbruket är en sektor som direkt berörs av klimatförändringen både i positiv och i negativ bemärkelse. Det finns en klimatfärdplan som SLC tagit fram i samarbete med Lantbrukarcentralen MTK.
– Det hade varit bra om S-banken hade diskuterat sin fond och förankrat den hos odlarna. Nu känns det lite som att den skor sig på sådant vi redan har tänkt på, säger Laxåback.
Nykänen understryker att S-banken haft kontakt med aktörer inom jordbrukssektorn då fonden utvecklats. SLC har man ändå inte haft någon kontakt med.
I S-bankens pressmeddelande uttalar sig både en odlare och Pro Agrias vd Harri Mäkivuokko positivt om den nya fonden. Det behövs olika lösningar för olika gårdar och Pro Agria är gärna med och jobbar fram lönsamma lösningar för kolodling och för hur gården kan minska sitt koldioxidavtryck, säger Mäkivuokko i meddelandet.

Lösa in åkern

Jussi Nykänen påpekar att fonden på inget sätt är bunden till S-gruppen förutom att det är S-banken som förvaltar den. De åkrar fonden investerar i involverar alltid en jordbrukare som är redo att bruka marken, fonden köper inte åkermark för åkermarkens skull.
Odlaren kan till exempel till en början placera 10 procent av åkermarkens värde och sedan under en period på mellan 10 och 15 år stegvis lösa in mera av marken. Nykänen ser det här som ett bättre alternativ än att enbart hyra åkrar, även om långsiktig hyra också är en möjlighet inom fonden. Hyreskontrakt är ändå ofta kortare och uppmuntrar inte odlaren till investeringar i klimatåtgärder, menar han. Omkring 40 procent av all åkermark i Finland odlas nu av bönder som hyrt åkrarna.
Utgångspunkten är att tillsammans med intresserade jordbrukare se över det mest lönsamma och klokaste alternativet i varje enskilt fall. Tanken är enligt Nykänen att åstadkomma ett både lönsamt och kolneutralt alternativ för den enskilda lantbrukaren.
– Fonden ger odlaren ett alternativ till banklån och minskar den individuella risken, säger Nykänen.
För den som är intresserad av att placera i fonden för förnybart lantbruk räcker det med en minimiplacering på 200 euro. Fonden är öppen, den tar alltså kontinuerligt emot nya placeringar. Målet är en avkastning på mellan 4 och 7 procent på investeringen.
Nykänen räknar med att kunna starta med ett kapital på mellan 10 och 20 miljoner vilket skulle ge en möjlighet att köpa mellan 1 000 och 2 000 hektar åkermark. Totalt tror han att fonden kunde samla omkring 50 miljoner euro.
– Men det är klart att fonden kan växa sig större än så om intresset är stort, säger Nykänen.

Kolodling eller regenerativ odling

Begreppet regenerativt jordbruk innebär att återbilda eller förnya. Jordhälsan är central, det finns många olika metoder för att binda kol i jordmånen.
Kolodlingen står för jordbruksmetoder som leder till att kol från atmosfären lagras i matjorden.
Ju mer kol man lyckas binda i marken, desto mer stiger humushalten. Humushalten i sin tur påverkar skörden.
Aspekter att tänka på i regenerativ odling är mångfalden och att inte lämna jorden bar samt att minnas att mångfalden gäller också under jorden.
Jorden ska störas så lite som möjligt av kemiska eller fysiska eller biologiska åtgärder.
Tanken är att odla många olika grödor och på så sätt främja biodiversiteten.

ANDRA LÄSER