USA försvarar inte Finland om vi står utanför Nato

Finland som icke-Natoland ska inte räkna med några försvarsgarantier av USA. Det stod klart då amerikanska vice försvarsministern Robert Work besökte Helsingfors och skrev under en avsiktsförklaring om militärt samarbete mellan de två länderna.

Förenta staterna är mycket oroade över Rysslands beteende mot länder i Östersjöområdet som inte hör till Nato, säger amerikanska vice försvarsministern Robert Work på besök i Helsingfors.
Finland kan sluta drömma om att amerikanerna skulle förbinda sig vid att försvara Finland utanför Nato. Bilaterala försvarsavtal mellan Finland och USA, eller Sverige och USA för den delen, har kastats fram som ett alternativ till att de två nordiska länderna skulle gå med i Nato i en situation det inte finns politisk vilja att gå med i Nato. Ett annat argument för bilaterala försvarslösningar är misstankarna om att Nato inte skulle reagera tillräckligt snabbt vid en militär kris i Östersjöområdet.
På fredagen besökte amerikanska vice försvarsministern Robert Work Helsingfors för att teckna under ett militärt samarbetsavtal, snarlikt det som Sverige slöt med Förenta staterna redan i somras. Då Work trädde fram för pressen stod det dock klart att bilaterala samarbetspartner är en sak och alliansmedlemmar i Nato en annan.
– Ur Förenta staternas perspektiv är de mest betydande relationerna dem vi ser i formella allianser som Nato. Där förbinder vi oss i alla lägen till förpliktelserna i artikel fem och kommer att reagera ifall av en attack mot en Natomedlem, säger Work.
Men för icke medlemmar finns inte samma garantier:
– Förenta staterna är mycket oroade över Rysslands beteende mot länder i Östersjöområdet som inte hör till Nato. Därför är det bra med samarbete. USA står på sina vänners sida.
För ett par veckor sedan lät Natos amerikanska vice generalsekreterare Alexander Vershbow förstå att partnerländerna Finland och Sverige kunde delta i framtida Natoledda krisoperationer i Östersjön och räkna med att Nato också kommer dem till undsättning.
Men Robert Work var tydlig med att inte ge några falska förhoppningar. I stället påpekade han att alla situationer är olika och skulle kräva att ländernas regeringar godkänner eventuella åtgärder.

"Inte i USA:s intresse"

Ännu mer rakt på sak är amerikanska forskaren Leo Michel från Utrikespolitiska institutet. Han menar att Förenta staterna inte kommer att ge Finland några bilaterala försvarsgarantier eftersom det inte ligger i USA:s intresse.
Michel kommenterar saken i ett färskt utskick där han säger att det inte finns möjlighet till speciallösningar utanför Nato för Finland och Sverige.
– Washington skulle inte godkänna ett sådant arrangemang och det finns flera anledningar till det. Natos kollektiva försvar är av ovärderlig nytta för USA som inte måste agera ensamt ifall någon i alliansen behöver försvaras.
En annan anledning till varför USA skulle förhålla sig njuggt till specialarrangemang är att Nato erbjuder USA de praktiska, politiska och juridiska verktyg som behövs för att förflytta amerikanska trupper från ett medlemsland till ett annat.
Leo Michel menar att ytterligare diskussioner om bilaterala försvarsgarantier inte är till någon nytta eftersom det skulle vara en signal till andra allierade att USA har tappat tilltron till de gemensamma försvarsförpliktelserna. Enligt Michel skulle det här i sin tur uppmuntra Ryssland till att trappa upp sitt provokativa beteende.
Michel menar att bilaterala försvarsgarantier för Finland och Sverige skulle stöta på motstånd i Washington där försvarsförvaltningen Pentagon förhåller sig reserverat till separata försvarsarrangemang som skulle vara kopior av det som Nato redan erbjuder sina medlemmar.
Michel skriver också att de amerikanska senatorerna skulle visa tummen ner till bilaterala avtal. Anledningen är att man upplever ansvarsfördelningen som ensidig och tycker att särlösningar för Finland och Sverige skulle favorisera de här två länderna på bekostnad av resten av det transatlantiska försvarssamarbetet.
– Det finns en skillnad mellan allierade och partner. Finland och Sverige hör till den senare gruppen. Ett bilateralt försvarsavtal med USA existerar inte som alternativ.

Avsiktsförklaring om bilateralt försvarssamarbete

Syftet med avtalet är att fördjupa det bilaterala försvarssamarbetet mellan Finland och Förenta staterna och göra det regelbundnare och mångsidigare.
Avsiktsförklaringen förbinder inte parterna juridiskt och innehåller inte försvarsåtaganden.
Samarbetet förstärks bland annat inom försvarspolitiken, informationsutbytet, kapaciteten, beredskapen samt i utbildning och övning.
Dessutom fördjupas samarbetet också inom försvarsmaterielsektorn, forskning, utveckling och internationella operationer.
Avtalet undertecknades av försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) och USA:s vice försvarsminister Robert Work i Finlandiahuset.
Avsiktsförklaringen har bland annat motiverats med det kommande presidentvalet i USA och med att även Sverige ingått ett liknande avtal med USA. FNB
ANDRA LÄSER