"Finland förstår sig inte på roboten"

Robotar och algoritmer kommer att ta över allt fler arbetsuppgifter inom service och tankearbete, men i första hand fyller de byråkratiska och administrativa funktioner. Samtidigt höjs kraven på mänskligt ledarskap, anser robotforskare.

<b>Madame robot</b>. Robotutvecklingen befinner sig ännu i sin linda, men utvecklingen skenar i väg och Finland ligger bakom flötet, anser konsulten, mångsysslaren och robotforskaren Cristina Andersson, här tillsammans med roboten Aira.
Redan filosofen René Descartes funderade på 1600-talet kring hur man kunde efterlikna mänsklig tankeverksamhet via matematiska processer. Inom en nära framtid påverkas transport, logistik, boende, hälsovård och hela serviceindustrin alltmer av datakod.
– Maskiner såsom ång- och elmotorn har sedan länge ersatt våra muskler. Nu tar tekniken över allt mer repetitivt tankearbete också inom industri och service, inleder serieföretagaren och Juho Jufo Peltomaa vid ett seminarium kring robotiseringens utmaningar med tanke på ledarskap, ordnat av konsultbolaget Kulmia Group.
Utan en ständig utveckling av robotiseringsgraden skulle Valmet Automotives bilfabrik i Nystad aldrig ha fått några beställningar. Fram till 2013 drabbades bilfabriken av permitteringar och uppsägningar, men nu talas det om undret på västkusten. Det visar hur viktig automatiseringen är för konkurrenskraften.
Men tyvärr klassas Finland lågt inom den globala robotrankingen. Lyckligtvis beslöt regeringen på onsdag att finansiera spetsprojekt för robotik och artificiell intelligens, säger robotforskaren och -aktivisten Cristina Andersson.
– I Finland släpar både diskussionen och verkligheten efter. Vi har bara två företag som tillverkar robotar: medicindosering och avfallssortering. Tidigare var vi på topp, men sen råkade vi in i digitaliseringens rus och greps av en illusion att skorstensindustrin är föråldrad, att den fysiska verkligheten är oviktig. Det största problemet är våra låsta attityder. För att vinna så måste vi förbereda oss på förändringen.
Själv är jag mer intresserad av människan än av robotar, men vi måste förstå robotar för att hänga med i utvecklingen.

Roboten i stödroll

Tietos innovationschef Taneli Tikka har märkt att medier och forskare brukar spekulera i svepande termer kring när och i vilken utsträckning tekniken ersätter människan.
– Hela jobb ersätts knappast, men nog flera arbetsuppgifter, beroende på hur rutinmässiga de är. Robotar och algoritmer kan i hög grad ersätta mellanchefer vars funktion är att rapportera och administrera. Småchefer som svettas med spänd slips framför sin Excel-tabell blir överflödiga, ler Tikka.
Tänk fram till 2030: en tonårig på sitt första sommarjobb i glasskiosken. Den anställde bör behärska mjukvara som beaktar väder och trafikläge för att skapa försäljningsprognoser och fylla på lagret med rätt smaker.
– Datakunskap blir en medborgerlig färdighet, likt läsförmåga, tror Tikka.
Jobb som kräver egen vision, intuition och mänsklig interaktion hotas inte av automatisering.
– Tekniken är inte framtidens ledare, men sannolikt framtidens byråkrat eller administrativa chef. Att inspirera och motivera anställda är extremt svårt att ersätta via tekniska lösningar.
Traditionella matrisorganisationer slås gradvis ut inom konkurrensen eftersom de inte frigör de anställdas kreativitet och problemlösningsförmåga, tillägger Tikka, vars egna arbetsgivare sedan oktober har haft en artificiell intelligens, Alicia T, i ledningsgruppen för enheten för datadrivet beslutsfattande. Tekniken har samtalsgränssnitt och rentav rösträtt.

Utan robotar, inga jobb

Cristina Andersson noterar att tyska ingenjörer numera besöker bilfabriken Nystad för att lära sig om robotassisterad tillverkning. Svetsrobotar blir aldrig trötta eller sjuka, de åker inte på semester eller strejkar.
– Likaså kan robotar fungera som betjänt åt patienter med demenssymptom. Men de måste vara mycket empatiska, dessutom mekaniskt ömma och finkänsliga. Själv är jag mer intresserad av människan än av robotar, men vi måste förstå robotar för att hänga med i utvecklingen.
Tack vare robotassisterad, tidig diagnosticering behövs färre mediciner och kemiska vårdpreparat. Varje dag använder en läkare eller vårdare 45 minuter på att logga in i olika it-system, tid som kunde frigöras för patientkontakt, understryker Andersson.
Dessutom möjliggör automatisering ett decentraliserat beslutsfattande utan hierarkier och tungrodda processer.
– Till exempel är så gott som varje snabbmatsrestaurang världen över den andra lik. Framöver kan de fungera som autonoma organisationer och sköta sig själva utan mänsklig chef, assisterade av artificiell intelligens, menar Andersson.

Etisk kod

För att utveckla stark artificiell intelligens med djupare förståelse och förmåga att utföra invecklade uppdrag måste datorer simulera 3,5 miljarder år av arternas evolution från amöba till människa.
– Det är inte så svårt att programmera en robot som för rätlinjiga, specifika uppdrag som schackspel eller textigenkänning. Men det är mycket krävande för en robot att lösa diffusa, smått kaotiska uppgifter som att bädda en säng, understryker Peltomaa, grundare till avfallssorteringsbolaget Zenrobotics.
I framtiden kännetecknas en god chef av förmåga att leda tekniken via rätt kommandon.
– En högst relevant fråga lyder: hur definieras problemen som roboten förväntas lösa? Och hur definieras robotens etik? funderar Peltomaa.

Intelligenta maskiner

I boken The Second Machine Age (2014) förutspår forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee att nya teknologier, såsom robotar, algoritmer och artificiell intelligens tar över allt fler rutinjobb medan flera människor blir överflödiga.
En studie vid Oxford förutspår att 47 procent av jobben i USA försvinner inom cirka 20 år. Näringslivets forskningsinstitut Etla menar att en tredjedel av jobben i Finland hotas av automatisering.* Bilindustrin är fortfarande största kundgruppen för robottillverkarna, på senare år har utvecklingen tagit fart även inom elektroniktillverkningen.
Google, Amazon och Apple satsar miljarder på att utveckla artificiell intelligens och robotar i fabriksarbete och logistik.
Från 1970-talet tillverkade Nokia Puma-robotar på licens och utvecklade även robotar för Sovjetunionens industrier på 1980-talet. Nokias egen industrirobot NS-16 tillverkades i färre än tio exemplar. Bolaget sålde robotverksamheten 1990.

ANDRA LÄSER