HBL på Slush: ”Slösa aldrig bort en bra recession” – och fyra andra lärdomar från årets teknikmässa

Slush grundades som en ljuspunkt i novemberslasket. I år skulle evenemanget också lysa upp ett generellt ekonomiskt mörker. HBL listar fem slutsatser från årets upplaga av teknikmässan Slush. 

Sanna Marin gjorde ett omdebatterat framträdande på Slush 2022. 
Fredrik Häggmanfredrik.haggman@hbl.fi
18.11.2022 17:13 UPPDATERAD 19.11.2022 15:28

1. Orosmolnen lägger sordin på stämningen

På ytan är Slush som vanligt. Det är rök, laser och dunkel belysning. Det är färgglada montrar och lyckohjul som lockar in förbipasserande. Och det är tusentals investerare, företagare och journalister som möter varandra med blicken i höjd med namnskyltarna på magen. 
Men skrapar man lite djupare är stämningen en annan än tidigare år. Sedan Slush grundades 2009 har tekniksektorns trendkurva mer eller mindre konstant pekat just uppåt. 
Så länge räntorna låg på minus och pengarna var gratis kunde alla bolag med ett kontonummer få investerare att öppna plånboken. 
Så är det inte längre. I USA håller november på att bli den värsta månaden för tekniksektorn, under vad som i övrigt har ett bedrövligt år. När halva månaden hade gått hade redan 23 000 programmerare och andra tech-anställda fått gå. Och det var innan Amazon gav besked om att upp till 10 000 anställda kan få sparken.
Det här är en insikt som inte går att tänka bort, även om arrangörerna gör sitt bästa. När en av torsdagens tyngsta talare, riskkapitalisten och miljardären Doug Leone äntrar scenen ger han raka besked. Det här är inte en finansiell kris som dotcom-bubblan eller finanskrisen. Det är en ekonomisk lågkonjunktur som inte kommer att försvinna på länge. 
Sebastian Siemiatkowski, medgrundare och vd för Klarna.

2. Krisen är en möjlighet

Är det då domedagsstämning? Nja. De senaste årens raketmarknad var inte heller sund, säger både Leone och flera av de investerare och företagare som HBL pratar med. 
När värderingarna kommer ner blir det så småningom läge för investerarna att fynda. Företagarna å sin sida har möjligheten att utmana stagnerande jättar som inte har råd med innovation, säger Leone. 
– Det här är det mest spännande läget. Slösa aldrig bort en god recession, lyder Leones uppmaning till den stora åhörarskaran. 

3. Slush går tillbaka till rötterna

Som utomstående är det lätt att himla med ögonen åt det stressade minglandet, pitchkulturen och den styltiga konsultengelskan som genomsyrar Slush. Men sedan pandemiavbrottet har mässan rört sig tillbaka mot rötterna. 
I år såldes totalt 12 000 biljetter, vilket bara är hälften så mycket som 2019. Då kritiserades evenemanget för att största delen bara är storföretagsanställda på utflyktsdag. 
Företagen på mässan har också en mer jordnära profil än tidigare. Det menar bland andra investeraren och Rovioprofilen Mikael Hed, som HBL stöter på i vimlet. Han ser paralleller till dotcombubblan, som inträffade bara tre år innan hans kusin Niklas Hed lockade med honom till det då nystartade Rovio. 
– Tidigare i år har man sett väldigt många modeord, i stil med web 3 och krypto. Sånt hör man inte alls lika mycket om i år, säger Hed. 
För några år sedan var bedömningen att ”företagsturisterna” hade tagit över Slush. Storbolagen är fortfarande kvar, men utgör nu en mycket mindre andel av deltagarna. 

4. Officiella programmet är bara halva grejen

Trots den glansiga ytan är Slush på många sätt som andra företagsmässor. I vissa montrar hittar man högtflygande idéer, som fejkäggvitor gjorda på svamp eller en eldriven lyxmotorcykel som ett finskt företag står bakom. Men bredvid dem radar mer traditionella aktörer som Science Park Skövde, revisionsbyrån Deloitte och otaliga programvarubolag upp sig.
Samtidigt har Slush kritiserats för elitistiska drag. Det är inte på själva mässan, utan på bastukvällar, affärsluncher och vip-efterfester som de verkliga högdjuren knyter kontakter. 
De många föredragen och presentationerna verkar också mest som en bonus. De är sällan fullsatta, med några undantag. Ett sådant är då 33-åriga Amrapali Gan pratar om hur det är att leda ett kontroversiellt bolag. Hon är vd för OnlyFans, en tjänst där man kan ta betalt för bilder och videosnuttar. I teorin kan det vara vilket material som helst, i praktiken är det oftast pornografi. Stolarna räcker inte till då hon äntrar scenen. 
Det är ändå naturligt att det uppstår inre cirklar som framstår som slutna ur en utomståendes perspektiv. Och man kan fråga sig om nätverken vore mer öppna utan ett Slush. 
Det var trångt i publiken då Onlyfans-vd:n Amrapali Gan intog scenen. 

5. Alla är där

Oavsett vilket fortsätter mässan att locka till sig tunga namn, och i år deltog 2 800 investerare från hela världen. Dessa representerar bolag och fonder som tillsammans kontrollerar en biljon dollar, enligt arrangörerna. 
I samtal med utländska investerare återkommer respekten för att man lyckats få till en sådan ansamling i Helsingfors. Med tanke på den finska uppstartsscenens storlek är det väldigt imponerande, kommenterar danska Christian Tempte som jobbar med gräsrotsfinansiering. 
– På flyget från Köpenhamn såg man i princip alla som är något inom riskkapitalbranschen i Danmark, säger Tempte.

ANDRA LÄSER