HBL:s 40-åriga ledarskribent Torsten Fagerholm skriver studenten

På måndag morgon styr Torsten Fagerholm inte kosan mot redaktionen på Mannerheimvägen utan mot sitt gamla gymnasium Lärkans tillfälliga lokaler i Sockenbacka. 40-åriga Fagerholm, mest känd som ledarskribent på HBL och flitig debattör på Twitter, ska skriva modersmålsprovet med 18-åriga abiturienter vid sin sida.

– När jag gick i gymnasiet var det ganska slapp stämning. På den tiden var universitetens antagningsprov den avgörande tröskeln för framtiden, inte studentexamen. Då valde man inte lång matematik för att det gav si eller så många poäng i antagningen till universitet. Jag tror dagens gymnasieelever pluggar mycket hårdare för att de redan då måste veta vad de behöver inför sina framtida studier.

När Fagerholm skrev studenten år 2000 vid Lärkan i Haga i Helsingfors var han utrustad med konceptpapper och blyertspenna. Numera skrivs studentexamen elektroniskt. Därför valde Fagerholm bort bland annat matematiken: för att slippa mata in funktioner och ekvationer via operativsystemet Abitti.

– Jag gör det bekvämt för mig. I svenska, engelska och filosofi har jag de bästa chanserna att flumma mig fram till skapligt resultat. I filosofi är det förmågan att tänka och resonera som räknas, inte detaljkunskap. Jag har inte förberett mig ett dugg, säger han och skrattar.

På sin tid var Fagerholm en duktig student. Han skrev fyra laudatur (i engelska, franska, finska och realprovet lång fysik) och två eximia i lång matematik respektive modersmål. I dag har han bara vaga minnen av hur han räknade ut ett kärnkraftverks effekt och knattrade in siffror i sin grafiska miniräknare. Men han har fortfarande blodad tand av modersmålsprovet.

– Det grämer mig att jag var några ynka poäng ifrån laudatur i modersmål. Det var ett viktigt ämne för mig, för jag hade en riktigt passionerad lärare vars entusiasm för teater, poesi och litteratur smittade av sig. Märta Uggla är nog delskyldig till att jag är proffstyckare och skribent i dag.

– Det var urusla rubriker i essäprovet det året. Jag fick formligen krysta ur mig en uppsats. Det var mer perspiration än inspiration som producerade den texten. Hoppas det finns ämnen som tänder en gnista den här gången, så texten kommer från hjärtat.

Men hur ska då Fagerholm klara sig i konkurrensen med tonåringar som har studieteknik, tidsdisponering och tänkbara frågor i färskt minne?

– Det är lite generation X mot generation Z över det här, säger Fagerholm om HBL:s beslut att testa studentexamen.

– Jag hoppas att min livserfarenhet, av att ha blivit förälder och skattebetalare, ger mig viss fördel. Det jag förlorat i snabbhet och hjärnceller hoppas jag att jag vinner i visdom. 

Fagerholm är helt klart beredd för filosofiprovet: han tar distinktionen bildning–utbildning för att åskådliggöra sin poäng.

– När du glömt allt du lärt dig under en utbildning är det enda som återstår din bildning. Jag hoppas jag har den touchen kvar. Den ska nog fungera i språk och humaniora.

– Jag tror jag når över skamtröskeln. Om ni inte hör av mig mer är det för att jag fått hjärnsläpp. Men det är skönt att det bara är på skoj – på jobbets vägnar – för hur mycket jag än gör bort mig är det inget bevis på hur korkad jag egentligen är. Jag hoppas jag kan fejka tillräckligt bra, det gör jag ju dag ut och dag in här på HBL, säger han lurigt.