Påskaåsnan

Motståndets smutsvatten skvalpar på riksdagens granitgolv. De där förhatliga medborgarinitiativen!

Påsktider, åsnetider. Jesus valde åsnan på palmsöndagen för att få fram tre budskap: att knyta sig an till folkets historia, att symbolisera fred visavi ockupationsmaktens och kapitalets höga hästar, och att rehabilitera åsnans karaktär.

Åsnan är nämligen inte dum alls. Den är seg och envis, men inte stygg. Den bär stora lass, bara den behandlas rättvist. Då den stannar och gräver sina små hovar i marken är det sunt förnuft och civil olydnad. Den slutar gå om vägen är osäker eller farlig. Om ägaren bestämmer fel, vägrar den samarbeta.

Och då tar människan fram käppen och slår.

Fastetiden har varit dyster. Vart man än ser viner piskor och käppar i luften. Folket skall forceras fram till sitt eget bästa. Ingen "vatulering" här!

De arbetslösa har fått höra hur dumdristiga och motsträviga de är. Din familj, förpliktelser, rötter betyder igenting. Du tvingas sitta och lära dig att ge vacker tass. Om du är snäll kan du få nya tänder att le med. Med andra ord: Dina val är oviktiga, ditt liv värdelöst. Det känns faktiskt som det okända nackskottet vore ett bättre alternativ.

Lika värdelösa ligger de äldre, offer för vanvård och felmedicinering, ensamma och rädda. Deras val har slagit fel, deras liv blivit värdelösa. Många har hamstrat ihop ett dödsapotek. Och varje vardag kastas ett halvt dussin unga till pensionskomposten.

Sannfinländarnas första skräll var ingen överraskning för dem som hade örat mot marken. De stora partiernas attityd och ordval mot dem hade länge varit oförskämt, oförsiktig och oklokt, och så fick de smaka sin egen medicin. Övermod gick och skall igen gå före fall.

Åsnan skakar sitt tunga huvud. Makthavarna har nämligen inte lärt sig mycket. Från statsministerns ”Nu dricker jag kaffe” har vi kommit till ”Saken är slutbehandlad” och olika myndigheters ”Vi följer bara regeringens linje”, och därmed basta. Så bemöter man inte en medborgare.

Nu håller de populistiska partiavloppen på att proppas igen och missnöjet kanaliseras direkt till beslutsfattarna. Motståndets smutsvatten skvalpar på riksdagens granitgolv. De där förhatliga medborgarinitiativen! Som faktiskt bara visar vad riksdagen borde ha gjort. Opinionsmätningarna som avslöjar att folk vill slopa social- och hälsovårdsreformen! Som bara visar vad regeringen inte borde ha gjort. Denna otacksamhet! Som bara visar att folket har en åsnas klokskap, envishet och civilkurage.

Vi är åsnan som ser att det har blivit fel. Vi vägrar att längre ta emot detta förakt. Vi varnar om vad vi ser.

Dessutom är åsnans skri hjärtskärande om den blir ensam. Det är inte bara dissandet av vårt intellekt och värde som får oss att stanna. Det är också den grymma utslagningen, segregeringen och "ensamskapet" som man utnyttjar för att göra oss fogliga.

Profeten Bileams åsna såg änglarna, varnande budbärare vid vägen. Jesu åsna bar varningen och budskapet. Skulle det vara dags att hörsamma åsnans sävliga budskap igen?

ANDRA LÄSER