Inflationen fortsätter sjunka – men ECB kan inte pusta ut

Konsumentpriserna i euroländerna föll med 0,4 procent i januari jämfört med december. Det visar Eurostats preliminära prisstatistik. 

Det här innebär att inflationen, alltså prisökningen på årsbasis, är nere på 8,5 procent. Det är lägre än ekonomerna hade förutspått. Inflationen har nu fallit i tre månader i rad i euroländerna.

Det är fortfarande priserna på mat och energi som driver upp inflationen, men prisökningen när det gäller energi är inte längre lika stor jämfört med ett år tidigare.

Trenden gäller även Finland. Här uppgick inflationen till 8 procent i januari, vilket är den lägsta siffran sedan augusti. 

Men även om inflationen totalt sett kryper närmare ECB:s mål på två procent är tongångarna inte enbart positiva hos ekonomerna. Pasi Kuoppamäki, chefsekonom på Danske bank, höjer ett varningens finger för att kärninflationen inte visar några tecken på att bromsa in. 

Kärninflationen är prisökningarna exklusive priser på mat och energi, som anses mer volatila, och den låg i januari på 5,4 procent. På grund av detta är ECB knappast beredda att lossa på ränteskruvarna ännu, bedömer Kuoppamäki. 

Jari Hännikäinen, senior marknadsekonom på OP, är inne på samma linje som Kuoppamäki. ECB måste hålla fast vid sin strama linje för att få bukt med pristrycket, argumenterar han.

– De är de allra mest svajiga produktkategorierna som bromsar in inflationen, och för penningpolitiken är det inte relevant vad oljepriset ligger på just nu. Kärninflationen är fortfarande rekordhög och ECB kan inte pusta ut innan den börjar sjunka, säger Hännikäinen. 

Samtidigt kokar det på arbetsmarknaden, där flera fackförbund har varslat om strejker eftersom man inte har kunnat komma överens med arbetsgivarna om lönerna. Det här är en svår fråga som kräver en kompromisslösning, enligt både Kuoppamäki och Hännikäinen.

– Centralbankens oro är ju att höga löneökningar skulle leda till en inflationsspiral. Men det måste vägas mot att inflationen kapar en stor bit av köpkraften, säger Pasi Kuoppamäki och fortsätter:

– Med tanke på att länder som Tyskland har höjt lönerna med åtta procent så kunde en löneökning kring fyra procent – utan att ta ställning till exakta decimaler – vara en rimlig nivå som inte äventyrar Finlands konkurrenskraft.