Insändare: Skapa jämvikt med vett, förstånd och rättvisa

Industrins intresse är att ha medarbetare som arbetar så länge som möjligt, för möjligast lite pengar, utan att de anställda har någonting att säga till om. Samtidigt vill man ha så höga priser som möjligt för sina produkter.

Medarbetarnas intresse är naturligtvis tvärtom, att för lite arbete få mycket pengar utan att någon talar om vad man skall göra, medan man i butikerna vill betala möjligast lite för varorna.

Politikens uppgift är att se till att samhället är rättvist. Det sker genom att skapa rättvisa lagar. Beklagligtvis blir de ofta bara ideologiska i ställe för rättvisa. Staten och folket borda veta att lönekostnaderna inklusive alla skatter och avgifter kommer till på produkternas pris.

Industrin bör veta att de behöver konsumenter. Utan konsumtion ingen produktion. Konsumenterna behöver dock pengar för att kunna konsumera, utan pengar ingen konsumtion! Vill man öka konsumtionen bör de lägsta lönerna höjas mera än inflationen då de lägre löneklasserna omedelbart använder de pengar som de får till konsumtion. Högre lönekostnader höjer inte priserna om lönekostnaderna går att rationalisera eller digitalisera bort, men det kostar arbetsplatser om produktionen i stället inte kan höjas.

Man behöver en sund jämnvikt mellan folkets, industrins och politikens intressen om man vill ha ett välfungerande ekonomiskt samhälle. En sund jämnvikt fordrar att folket, politikerna och industriledarna har ett sunt människoförstånd, men ibland har någon eller flera av dem inget förstånd alls. Då blir jämvikten rubbad och det blir problem i form av arbetslöshet, strejker, folkuppror, utflyttning av industri och folk.

En sund jämnvikt har man nått när de som har en heltidstjänst har så höga löner att de kan leva på dem utan att behöva få socialbidrag. Också en pensionär som jobbat heltid hela livet borde kunna leva på sin pension, men alla medel- eller låginkomsttagare kan ofta inte leva på sin pension och behöver därför socialbidrag, speciellt de sistnämnda.

Kan folk leva på sina inkomster behöver de i normalfall inga socialbidrag. Då skulle en hel del byråkrati falla bort. Det skulle leda till att skatterna för företag kunde sänkas som kompensation för de högre lönekostnaderna. Därtill kommer att köpkraften ökar, det leder till högre konsumtion och detta ger naturligtvis ökade momsskatteintäkter.

På grund av det nämnda klarar sig höglöneländer ofta bättre än de socialstater som i förhållande till levnadskostnaderna har för låga löner och pensioner. För låga löner blir dyrt för samhälle och därför också dyrt för företagen i ett någorlunda socialt samhälle. Visst sparar företag direkta lönekostnader med låga löner, men i stället blir de indirekta lönekostnaderna dyrare då samhälle får skjuta till den del som behövs för att överleva med olika bidrag

Urs Hofer, Ekenäs